Förtroende i krisens tecken

Politik2008-12-22 04:00
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Hoppet lever. SÄ rubricerade för ett tag sedan tidskriften Fokus sin artikel om svenskarnas framtidstro. Man hade lÄtit opinionsföretaget Synovate stÀlla frÄgan: "Rent allmÀnt, tycker du att utvecklingen i Sverige gÄr Ät rÀtt eller fel hÄll?" under perioden 12-18 november. De som tyckte att det gick Ät fel hÄll var 39 procent, de som inte visste eller tyckte bÄde och var 20 procent och de som tyckte att det gick Ät rÀtt hÄll var sÄ mÄnga som 41 procent. De trosvissa Àr fler Àn de svartsynta.
Detta alltsÄ i ett stÀmningslÀge dÀr en global finanskris just tornat upp sig och förmörkat horisonten. Analytikerna Àr förvirrade.
Till det skall lÀggas att opinionen dessutom Àr en trend. Samma frÄga stÀlldes i början av oktober. DÄ var siffrorna annorlunda; optimisterna var fyra procentenheter fÀrre och pessimisterna tvÄ procentenheter fler.
Det betyder i princip att folk har blivit allt mer positivt instÀllda till den svenska utvecklingen i takt med att de ekonomiska molnen svartnat. Hur Àr det möjligt?

TillÀggas kan att förtroendet för regeringen noterade en ökning i en annan mÀtning under ungefÀr samma period som Synovates. AlltsÄ för just en sÄdan borgerlig regering som enligt svensk politisk logik skall fÄ sina planer saboterade av en lÄgkonjunktur och bli vederbörligen misshandlad i vÀljaropinionen.
Men vad som hÀnder nu Àr helt uppenbart nÄgot annat. Det Àr svÄrt att tolka mÀtningarna pÄ nÄgot annat sÀtt Àn att folk faktiskt Àr förmögna att göra en distinktion mellan lÄgkonjunkturens stötar mot samhÀllsekonomin och regeringens kompetens att hantera offentliga finanser.

Finansminister Anders Borg stÄr som en central gestalt i detta. Trots att han utropar vargavintrar och avvisar olika stimulanspaket, trots att ödets skickelser satt honom att hantera det han sjÀlv kallar den vÀrsta ekonomiska krisen pÄ trettio Är, bÀr hans energi och beslutsamhet upp bilden av en hel regering.
Att man kÀnner sig obekvÀm med förÀndringar, speciellt om dessa sker i ens ekonomiska nÀrhet, behöver inte betyda att man innerst inne frÄnerkÀnner dem dess positiva verkan. Och de reformer som alliansen sjösatte var sannerligen inte populÀra, men det Àr i allvarstider folk tÀnker en extra gÄng. Förmodligen Àr det en sÄdan effekt vi ser.
Det Àr frÀmst borgerliga personer som kÀnner hopp i Synovates undersökning, det skall sÀgas. Men i grund och botten mÄste det ses som en rejÀlt positiv signal frÄn vÀljarna att sÄ pass mÄnga kÀnner att alliansens grundlÀggande kompass pekar rÀtt, och att dess styre Àr kompetent. I skenet av kris och lÄgkonjunktur Àr det ett riktigt uppmuntrande resultat.
LĂ€s mer om