Främlingsfientlighet är något vi talar om och försöker bekämpa i Sverige. Vi möts av nya klädedräkter, annorlunda mat och seder, vilket vi betraktar som främmande i vardagen.
Hudfärger borde inte längre uppröra med tanke på att forskning idag visar på, hur våra olika skinn har omvandlats av klimat och sol. Hudfärg är ett skydd i klimatet men skyddar inte i samhällslivet.
När rasism redan finns inbyggt i ett land genom tidigare lagar och tvångsförflyttningar, som i Sydafrika, är den än svårare att bekämpa.
Den finns ständigt i statistiken. Svarthuvade som det heter tjänar 5 052 rand i månaden, färgade 9 347, Asienhuvade 2 0961 och vita 30 427 rand ( 1 rand= 0.80 öre.)
Rasismen debattvapen
Rasism som motivering slängs ständigt in i debatter i parlamentet. De sju oppositionspartierna vill nu avsätta president Zuma.
ANC kan inte påstå, att det är rasism som ligger bakom, eftersom det inte enbart är det demokratiska partiet med sin vita partiledare Helen Zille, som för fram förtroendefrågan. Hon i sin tur går ständigt under beteckningen ”the white madame”.
Nu påstår ANC i stället, att det är en fråga om att dra till sig medial uppmärksamhet. ANC-parlamentarikerna blockerar förtroendefrågan, vilket är helt emot konstitutionen.
Många tror att det beror på att flera ANC-parlamentariker kommer att gå med oppositionen och rösta bort president Zuma. Fattigdom, avsaknad av bostäder och olösta strejker ligger också i potten.
Förtroendeomröstning
Oppositionspartierna kommer att föra frågan till Högsta domstolen för avgörande, om talmannen inte tillåter debatten i kammaren kring presidentens agerande och möjligheten att genomföra en förtroendeomröstning.
Nu strejkar lantarbetare i Kapprovinsen för bättre löner. Strejken som spridit sig över bergen till ett tiotal orter, anses inte vara ett krav på löneförhöjning i första hand utan ett sätt för ANC att med våld vinna kommande val i denna provins, som är den enda de inte har majoritet i. Det finns tendenser som liknar våldet vid varje val i Zimbabwe.
Man sätter vinfält i brand, blockerar vägar och härjar men inte i första hand med farmägarna, de strejkande ger sig på andra arbetare och deras bostäder på farmen.
Den som sätter minilön är arbetsministeriet, inte farmens ägare och det sker i ministeriet tillsammans med COSATU (landets LO).
Om den satta minilönen är för låg, kan regeringen eller ministeriet lätt ändra på det. Redan idag. Nu låtsas man att det är lantbrukarnas problem. Fortfarande bor lantarbetare med familjer på gårdarna.
Om de bor gratis, har fri tillgång till el och vatten, måste man lägga till den kostnaden till deras kontanta lön. Men om det omvända sker, att de också får betala för hyra och el med en låg lön, ser strejken annorlunda ut.
Fråga om villkoren
Det går inte som i Sverige att dra alla över en kam. Det finns många inbyggda faktorer kvar sedan apartheidtiden.
Ni som åker på vinresor till Stellenbosch, fråga samtidigt som ni inmundigar det ypperliga vinet om arbetarnas villkor. Många av dem serverar också.