LEDARE
Frågan om jäv i domstolarna har under de senaste åren hamnat i strålkastarljuset. Främst kanske genom omtaget av narkotikarättegångarna i Södertälje och Visby på grund av misstänkt jäv och nyligen också i Haparanda. Beror det på tillfälligheter eller ökat medvetande? Förhoppningsvis det sistnämnda, eftersom detta med jäv är komplicerat och långt ifrån svart eller vitt som många tycks tro. Visserligen finns uttalade direktiv när det gäller släktskap, anhöriga, delägarskap i företag med mera, men sedan blir det gråzon. Något som väl allt fler omtag av rättegångar är ett bevis på.
Men gråzonerna i jävsfrågan gäller inte bara domstolarna utan lika mycket beslutande organ som kommun- eller regionfullmäktige, landsting och riksdag. Här några exempel att fundera över:
Generellt beslut om krogars öppettider ska fattas. Är då en ledamot med anknytning till restaurangbranschen jävig?
Plan över framtida bebyggelse ska utarbetas, är då ledamöter med koppling till byggbranschen jäviga?
Beslut om yttrande över framtidens kalkbrytning. Är anställda inom kalkindustrin jäviga?
Beslut om utökat vattenskyddsområde som påverkar jordbruket negativt. Innebär det att alla lantbrukare jäviga?
Ändringar i jaktförordningen, är då alla jägare är jäviga?
Det här var bara några exempel, det skulle gå att räkna upp hur många som helst. Men de visar hur komplicerad jävsfrågan är och det finns förmodligen inget entydigt svar på frågeställningarna här ovan. Därför borde frågan för trovärdighetens skull diskuteras mer i både domstolar och andra beslutande organ. Dimman behöver skingras.