Frågor om Sankt Göran och draken
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den frågan har jag ända sedan barnsben funderat över, när den självklara skapelsen ligger därutanför och väntar, beviset på Guds kraft, visst var det så jag lärde.
Hela Östersjön en dopfunt
Ja, hela Östersjön är en enda stor dopfunt. Alla stränder kan vara bröllopsplatser och skogen, ängena, allvarsmarken kan beträdas som det ständiga andaktsrummet.
Gud behöver ut ur kyrkorummet, ut i bruset. För det brusar väldigt mycket i tillvaron. Ljudnivåerna har blivit lite väl höga och ljudet "distar ". Alltför ofta. Det skär genom vardagen. Missljud skär genom livet.
Ända sedan den dag mitt öga föll på Sankt Göran och draken på väggen mellan långhus och kor i min barndoms kyrka, har jag undrat över denne figur och hans översåte fadren.
Vad är han till för? Fadren, landsfadern, far.
Sankt Göran har med åren ersatts av nya Göranssöner. Som dragit ut i strid. Dragit ut i Europa. Göranssöner som slåss för Gud vet vem?
Slåss för ett eftermäle
Den senaste Göran har ridit in i våra hem den sista veckan inte med lansen i högsta hugg. Nej, denna Göran han munhuggs. Slåss för sin egen existens. Slåss för ett eftermäle.
Han är en riktig landsfader, det kan man inte ta ifrån honom. Han vill ju sluta sina dagar på Folksam. Men efter fyra timmars predikningar om allt och alla önskar jag att denne landsfader steg ner och för en gångs skull i sitt liv blev pappa.
Flickröster på Harpsund?
Överallt finns fäder. I kyrkorummet och företagen. I partipolitiken och fackföreningsrörelsen. Men var är pappan? Han som ser sina barn. Han som umgås, leker och förbereder sig för barnbarn.
Vår avgångne Göran har varit ensam, så ensam. Det har jag nu hört honom säga flera gånger. " Alltid ensam ".
Hur kan man bli ensam när man har barn? Barn är jular, examen, födelsedagar och mycket annat.
Varför ljöd aldrig Harpsund av flickröster?