De politiska chefredaktörerna på Gotlands Tidningar bjöd den 14 augusti in till ett spännande frukostseminarium. Temat var "Hur skapar vi långsiktighet för tillväxt och utveckling på Gotland?". Två framgångsrika före detta socialdemokratiska kommunalråd deltog, Sven-Erik Bucht, Haparanda, och Hector Vallejos, Munkfors. De berättade hur de väldigt aktivt, utifrån sina specifika förutsättningar, har jobbat för att förbättra näringslivsklimatet och därmed tillväxten i sina kommuner. Intressanta och lärorika exempel båda två.
För mig var det väldigt slående hur de hade prioriterat att jobba med frågorna kring näringslivsklimatet på ungefär samma sätt som den centerledda kommunledningen jobbade förra mandatperioden. Skillnaden vara att de hade kunnat hålla på en mycket längre period och därmed åstadkommit verkliga förändringar. Slående var också vilken indirekt kritik de framförde till dagens rödgröna styre på Gotland.
Gotland kommer aldrig att kunna förbättra sitt näringslivsklimat om vi varannan mandatperiod ska styras av en socialdemokrati som prioriterar att som sin första insats att ta bort utmaningsrätten. Spiken i kistan för deras trovärdighet i dessa frågor kom i våras när den rödgröna majoriteten valde att återkommunalisera Pjäsen med ytterst krystade skäl. Tänk om öns rödgröna majoritet hade resonerat som Bucht och Vallejos, då hade öns framtid kunnat se mycket ljusare ut!
Centerpartiet har sedan drygt ett år drivit frågan att Gutavallen behöver få en ny beläggning. På tisdagens regionstyrelse togs den sista pusselbiten för att det skulle förverkligas. En enig styrelse sköt till en extra miljon för att kunna anta det anbud som kommit in. Det är ett litet exempel på att man även i opposition kan vara drivande och få igenom saker. Känns utmärkt!
Sverige har av tradition varit dålig på att återföra medel till de bygder som är berörda av exploateringar av sin natur. Något som jag beklagar. Det gäller till exempel vindkraft och kalkbrott. Vid en internationell jämförelse så kan man konstatera att Sverige nästan är sämst i klassen för lokal återföring av vindkraftsintäkter.
Spanien har till exempel en lagstadgad nivå på en "bygdepeng". Människor blir mer och mer engagerade för sin närmiljö, vilket är bra. För att exploateringar ska vara möjligt framöver tror jag det blir nödvändigt med en större lokal återbäring av intäkterna än i dag. Jag är rätt säker på att om det gick tillbaka ett antal kronor per ton bruten kalksten till bygden/kommunen så skulle till exempel acceptansen för Nordkalks nya brott öka radikalt. Här tror jag Sverige behöver tänka i nya banor!
Har upplevt en härlig sommar, semestern bara rusade förbi! Därför var det lite trögt att börja jobba igen för ett par veckor sedan. Men nu är det tvärtom, stortrivs med att jobba, fattar att de är en viktig drivkraft i mitt liv, på gott och ont.
Njuter just nu också av våra två kattungar som förgyller tillvaron i familjen. Enda jobbiga är att de ska busa mitt på tangentbordet, krönikor tar just nu därför dubbla tiden att skriva!