Framgångssagan lider mot sitt slut
Foto: Clive Gee
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Mest bråkades det dock vid denna tid i det konservativa lägret. David Cameron var fortfarande relativt grön som partiledare. Också i den bemärkelsen att han prioriterade miljöfrågor framför Torypartiets traditionella kärnfrågor. Trianguleringen mot mitten, Camerons försök att charma nya Labour till döds, gav inte resultat i opinionsmätningarna. Men förargade däremot stora sjok av kärnväljare.
Torypartiets årliga konferens i Blackpool förra året liknade mest ett krismöte. Högerfalangen ryktades konspirera mot ledningen. Trots starka förmodanden om att Gordon Brown skulle utnyttja det starka opinionsläget och utlysa tidigt parlamentsval.
Den nytillsatte premiärministern avstod från den frestelsen. Och sedan gick det som det gick.
Skandalerna avlöste varandra: Det brittiska sjukvårdssystemet tappade bort uppgifter om 160 000 patienter, som skulle integreras i en ny databas. Väljarna höll regeringen ansvarig. Liksom för den klumpiga hanteringen av bolåneinstitutet Northern Rocks kollaps i skuggan av den amerikanska likviditetskrisen. Och så började skandalösa uppgifter om oredovisade bidrag till Labours partikassa trilla in. Ett mycket känsligt område i Storbritannien.
Därtill har Brown haft otur med konjunkturen. De stigande mat- och energipriserna slår hårt i Storbritannien, och missnöjet smittar av sig på regeringen.
Som ett resultat har Labour lidit en rad svåra nederlag: lokalval, fyllnadsval och Londons borgmästarval. Opinionsläget är katastrofalt. Gordon Brown har endast stöd av 15 procent av väljarna.
Hittills har Tony Blair tagit Brown i försvar, åtminstone utåt. Men i dagarna kunde tidningen Mail on Sunday publicera ett internt brev till partivännerna, där Blair riktar skarp kritik mot sin efterträdare.
Nu ryktas det att Brown har planer på att flytta om i ministären. Labour har emellertid partikongress redan i september. Och det är inte säkert att Brown sitter kvar som premiärminister ens så länge.
Blair förkroppsligade nya Labour. Och Brown har visat sig oförmögen att förvalta sin företrädares arv. Nu lider den socialdemokratiska framgångssagan mot sitt slut. Ett maktskifte tycks oundvikligt. Inom Torypartiet hyllas den förut så bespottade David Cameron som en konservativ messias.