Före detta folkpartiledaren Bengt Westerberg har haft regeringens uppdrag att utreda hur arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans kan effektiviseras.
De mångas ansvar
Som särskild utredare har han haft ett antal experter till sin hjälp och nu överlämnat resultatet, en statlig utredning med titeln "Främlingsfienden inom oss". Namnet motiveras av att det stora hotet mot utsatta grupper inte är de extrema grupperna utan de många människorna.
Vi måste, som utredningen konstaterar, börja med oss själva. Bengt Westerberg betonade detta vid presentationen i fredags: Om vi blev av med alla extrema organisationer, inklusive Sverigedemokraterna i riksdagen, över en natt skulle inte problemet med främlingsfientligheten vara löst.
Däremot har olika auktoriteters inställning och acceptans stor betydelse. Själva begreppet främlingsfientlighet är heller inte oproblematiskt eftersom det förutsätter att några betraktas som just främlingar. Vad det är som är främmande är högst rörligt.
Vi har lätt att se olikheterna inom den grupp vi själva tillhör, oavsett hur den definieras. Samtidigt är det lätt att klumpa ihop "de andra" och tycka att till exempel alla muslimer eller sydamerikaner är på det ena eller andra sättet.
Jag tror utredningen kan bidra till både ökad medvetenhet och till motargument mot de organisationer som bedriver systematisk propaganda mot folkgrupper, religioner och så vidare.
Konkreta förslag
Utredningen lägger fram ett antal konkreta förslag. Bland dem finns ett så kallat lärarlyft i mänskliga rättigheter. Där ingår en fortbildning på högskolenivå för att ge läraren i klassrummet sakkompeterns och metodutveckling för att möta främlingsfientliga tendenser.
Diskrimineringsombudsmannen ska få ett preciserat uppdrag att följa och analysera utvecklingen av arbetet mot främlingsfientlighet och alla län ska ha en antidiskrimineringsbyrå.
På Gotlands finns det sedan länge en sådan antidiskrimineringsbyrå som drivs av Röda Korset.
Bättre förr
Under Bengt Westerbergs tid som partiordförande 1983-1995 var folkpartiprofilen, bland annat på integrationsområdet, en annan än dagens med språktester och andra konstigheter.
Folkpartiets kvinnoförbund, som numera heter Liberala Kvinnor, gjorde ofta gemensam sak med S-kvinnor före sekelskiftet, särskilt när det handlade om fred, jämställdhet och internationell solidaritet. De hade oftast rätt bra förankring i sitt parti och socialliberalerna hördes i debatten.
Sedan dess har den nyliberala vinden svept genom partiet. Därför är det befriande att höra Bengt Westerbergs klara ställningstagande i denna fråga.