Den nuvarande regeringen och särskilt civilminister Ardalan Shekarabi (S) driver starkt att Sverige ska delas in i 6-9 regioner istället för dagens 20 landsting.
Regeringen ser det som en möjlighet, att med starka regioner kan uppgifter decentraliseras från staten till de demokratiskt styrda regionerna. Färre och större regioner kan ta ansvar för sjukvården, som alla landsting har svårt att idag finansiera, istället för att det blir ett förstatligande av sjukvården.
Målet är att när regionerna är bildade, så anpassas de statliga myndigheternas regionindelningar och länen efter regionernas geografi.
För Gotlands del handlar det om att gå från att vara landets minsta region till att troligen gå in i landet största region. För de flesta på Gotland är det nog naturligt att Gotland går in i Stockholmsregionen, som är under bildande.
Det innebär att Stockholms landhövding blir vår landshövding. Troligen blir det kvar ett länskontor med en kontorschef eller länsråd, som kan sköta de kontroll- och restriktionsuppgifter som länsstyrelsen har som statens förlängda arm i regionen.
Sannolikt kommer regionbildningarna i landet gå fort. Redan i vår kommer statens karta över hur regionerna borde se ut. På många håll runt i landet pågår processerna om hur regionerna ska formas och vad som ska ingå.
Det handlar inte bara om att skapa ekonomiskt och administrativt starka regioner, som kan förhandla med staten och ta ansvar för sjukvården, kollektivtrafiken och det regionala utvecklingsansvaret.
Det är viktigt att demokratin fungerar. Hur kan exempelvis de gotländska politikerna, valda av gotlänningarna, få makt och inflytande i Stockholmsregionen. Det krävs en lång rad särlösningar. Vårt ö-läge gör att vi är en egen arbetsmarknadsregion, färjetrafiken måste fortsatt vara ett statligt ansvar.
Sedan mitten av 1990-talet har Gotlands kommun haft det regionala utvecklingsansvaret, som tidigare låg på länsstyrelsen. Då tog den demokratiskt styrda kommunen över ansvaret för utvecklingen av jobb och näringsliv på Gotland från den tjänstemannastyrda länsstyrelsen.
I Stockholm ligger det regionala utvecklingsansvaret kvar på länsstyrelsen och landshövdingen Chris Heister. Detta vill Stockholmsregionens politiker ändra på. De vill styra utvecklingen av Stockholmsregionen i demokratisk anda.
Samma demokratiska vilja har man på Gotland. Om vi blir en del i Region Stockholm måste öns politiker ha ett stort och avgörande inflytande över den regionala utvecklingen på Gotland. Samma sak med länsinstitutioner, som Länsteatern och Gotlandmusiken.
Redan idag har Gotland stort samarbete med Stockholm inom sjukvården. Vi har avtal som gör att många specialistoperationer sker i Stockholm och specialister från Stockholm regelbundet tjänstgör på Gotland. Detta måste utvecklas ännu mer.
Hur sjukvården på Gotland, som en del av Region Stockholm, ska påverkas är svårt att sia om. Inte heller Stockholmsregionen har obegränsat med pengar för sjukvård.
Om det blir 6-9 regioner i landet kan inte Gotland vara kvar som ensam miniregion. Det naturliga borde vara att bli en del av Region Stockholm.
Men för att det ska bli bra, krävs en lång rad särlösningar, som tar hänsyn till ö-läget och garanterar vårt demokratiska inflytande på väsentliga områden.