Jag noterar att Eva Bofride övergått från att förneka alliansens och centerns politik mot anställningsskydd och mot starka fackföreningar till att försvara den. Det är bättre på det sättet. Det är lättare att argumentera utifrån samma världsbild.
Noterar också att Bofrides vikarie Petra Björk hade fel i fråga om att aktivism sedan 70-talet inte längre kan förändra något.