KRÖNIKA
Hej, jag heter Christer Mattsson är 23 år gammal och ska i sommar vikariera som ledarskribent för Eva Bofride här på Gotlänningens ledarredaktion. Jag kommer från Strömsund, en liten ort i norra Jämtland och jag hade aldrig förut satt min fot på Gotland förrän i torsdags.
Strömsund som ort har en gammal socialdemokratisk politisk och kulturell kärna och man anses som annorlunda när man då kommer ut som centerpartist, speciellt om ens familj dessutom består av just socialdemokrater i olika grad. Hur som helst, det ska både bli intressant och kanske framförallt, utmanande, att skriva ledare här på Gotlänningen då jag aldrig tidigare skrivit en ledare eller för den delen arbetat på en tidningsredaktion.
Jag vet heller inte, tyvärr, särskilt mycket om Gotland än så länge, i alla fall inte mer än att det finns en ringmur, ett stort antal får (eller som ni säger, lamm och lammungar) en skön och något annorlunda dialekt samt därutöver några veckor på sommaren med diverse aktiviteter. Men detta är något jag tänkte ändra på.
När jag dock storögt blickade över ön och dess kustlinjer från flygplansfönstret i torsdags blev jag förvånad, jag hade aldrig föreställt mig att det skulle finnas så mycket skog som det fanns här på denna gotländska, kalkhaltiga och exotiska ö.
En intressant sak och iakttagelse som nordjämte och inte minst som skogsmästarstudent hos Sveriges Lantbruksuniversitet i Skinnskatteberg där jag ska påbörja mitt andra år till hösten.
Att jag dessutom skulle landa och påbörja ledarskribentsrollen precis i anslutning till Almedalsveckan hade jag heller inte riktigt föreställt mig, men även det är självklart roligt och passande som före detta politiskt aktiv inom både Centerpartiet och dess ungdomsförbund hemma i Jämtland.
Som fritidsaktiviteter älskar jag allt som naturen har att erbjuda, kanske speciellt de mer aktiva aktiviteterna som jakt och fiske, men även självklart övrigt friluftsliv. Att jag då skulle hamna mitt i smeten i Visby var även det något jag inte riktigt hade förväntat mig, då jag faktiskt aldrig tidigare bott i en stad.
Men även rent själsligt då jag faktiskt saknar skogen och dess fridfullhet, något som absolut kommer stärka min syn på hur landsbygdens och stadens politik borde utformas. Att jag dessutom kommer från Jämtland är kanske även det ett litet plus i kanten då mitt eget landskap och Gotland innehar många likheter, inte minst skogligt och landsbygdsmässigt, med det lilla undantaget att Gotland är ungefär tio gånger mindre till ytan och därutöver har dubbelt antal fler hektar åkermark.
Båda landskapen innehar hur som helst annorlunda dialekter och möjligen en liknande syn på storsvensken och dess kolonisation av naturtillgångar av olika slag.
Ännu en sak som jag som centerpartistisk landsbygdsbo vill ändra på och kanske därutöver skriva om de fem veckor jag skall arbeta här på redaktionen.