Fredrik Reinfeldt, ett tidsdokument
Foto: Bertil Ericson / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det blev en intressant intervju. Bergström hör till de bättre förmågorna på teve, men det var framför allt upplysande som tidsdokument.
Reinfeldt befann sig nämligen i en situation snarlik den under valrörelsen: utfrågad om sig och sitt parti, kanske inte i lugn och ro men ändå med ambitionen att ge teve-publiken en helhetsbild.
Under det år som gått efter valet har Reinfeldt hunnit bli ordentligt prövad, för att inte säga tilltufsad. Som Bergström uttryckte det: var det inte närmast tjänstefel att dras med så usla opinionssiffror under en högkonjunktur? Åtminstone tre distinkta slutsatser gick att dra av de reinfeldtska uttrycken ett mödosamt år efter valet.
Han har präglats av svårigheterna såtillvida att han inte är beredd att odelat mana fram bilden av sig själv som ödmjuk och lyssnande ledargestalt. Den här gången var han villig - eller tvungen - att lyfta fram det bistra tillägget att han minsann också fattar beslut när så var påkallat. Debatten kring hans tyngd som regeringschef har satt sina spår.
Inte heller var han osårbar inför frågan om de moderata kärnväljarnas lojalitet. Hans kroppsspråk signalerade tydligt hur känslig frågan om deras inställning till arbetsrätten och försvaret har blivit. Måhända anas viss anspänning inför den kommande partistämman i oktober.
Men tydlig var också den punkt från vilken inga konvulsioner uppenbarligen kunnat rubba honom. Det fanns ingen tvekan om att det fortfarande är tankefiguren om det stora utanförskapet som vägleder honom och den regering han leder. Vare sig det handlade om bensinskatt eller något annat var huvudbudskapet detsamma: den egentliga uppgiften, mot vilket alla andra regeringsförslag måste vägas och relateras, var i slutändan jobben.
Detta grundperspektiv med vilket man av allt att döma vann valet är också i dag, ett år senare, den ledstjärna Fredrik Reinfeldt och regeringen följer alldeles oavsett väder och blindskär.
Säga vad man vill om regeringen i övrigt; detta är imponerande. Den stora plan med vilken man tänkte sig inte bara valseger 2006 utan även 2010 följs. Och så skall det ju faktiskt vara. Usla opinionssiffror i dag betyder väldigt lite om tre år och det som avgör då är sannolikt inte frågan om hur många ministrar som avgick första året utan hur regeringen Reinfeldt klarade jobben och ekonomin.
Ett år senare hålls kursen, trots viss röra på båten. Det var vad som dokumenterades i programmet.