Fredspris och stolta kvinnor

Politik2006-12-08 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är Nobeltider med prisutdelningar och högtidligheter. Imponerande upptäckter och kunskap och säkert är de väl värda den uppskattning som visas.
För mig själv så var det med stor glädje jag i nyhetssändningen en fredag i oktober hörde att fredspriset gått till Grameen Bank och Muhammed Yunus från Bangladesh.
Reportern visste inte vilka och vad detta var, men jag kunde med ett stort leende i tanken återvända till Dhaka i början av november 1993.
Platsen var Sveriges ambassad och jag var där tillsammans med en grupp svenska företagare som jag under några veckor besökte olika projekt i Indien och Bangladesh.

Små lån till fattiga kvinnor
Diakonia som jag arbetade för hade långt tidigare stött denne man och hans livsverk - Grameen Bank. Nu fick vi träffa honom och resonera kring hans arbete med mikrokrediter i ett av jordens fattigaste länder.
På ett charmigt och vältaligt sätt berättade han om hur små lån till fattiga kvinnor kunnat förändra deras tillvaro.
Med ett lån inköptes en ko eller symaskin. När kon kalvade eller kläderna var färdigsydda kunde detta ge inkomster till att inte bara betala av lånet, utan lyfta hela familjens ekonomi. Vi fick flera tillfällen att besöka bankens kontor i olika byar och träffa stolta kvinnor som befriats ur passivitet och fattigdom.

Återbetalar 99 procent
Idag har banken 6,6 miljoner låntagare och därav 97 procent kvinnor. Den är verksam i över 70 000 byar och nära 19 000 medarbetare.
Återbetalningen på lånen är nästan 99 procent! Idag finns detta banksystem i över 100 länder och mikrokrediter är ett alltmer välkänt begrepp.
Efter mötet på ambassaden och ett trivsamt samtal med Muhammed Yunus besökte jag ett av många ghetton i Dhaka. Där var fattigdomen uppenbar och gränslös.
Men med utvecklingsprojekt, utbildning och mikrokrediter finns också här en möjlighet till förändring. Och vi kan bidraga med bistånd men också hemmavid med en rättvis handel!
Det blir med ett leende jag ser när Muhammed Yunus tar emot Nobels fredspris i Oslo och jag tänker inte så mycket på festligheterna utan ser också en stolt kvinna med sin ko på Bangladesh´s landsbygd!