Frihet under tillsyn
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Så blev inte fallet. Sovjetunionen kollapsade och den amerikanske filosofen Francis Fukuyama, inspirerad av bägge dessa tänkare, drog slutsatsen att det istället är den ur kalla kriget segrande liberala demokratin, med dess syntes av folkstyre och individuell frihet, som representerar historiens ändhållplats.
Huruvida Fukuyama får rätt i denna vågade tes får framtiden utvisa. En kort idéhistorisk exposé räcker för att väcka misstanken att glädjebeskedet är förhastat. Men nog stämmer det att liberalismen har vunnit mycket mark. I Sverige liksom i övriga västvärlden genomsyrar frihetsevangeliet de flesta politiska partier. Och efter hundra år av totalitarism är frihetskampen ett centralt tema i den västerländska kulturens självbild.
Friheten är ett värde i sig liksom en praktisk nödvändighet. Ett generöst mått av personligt självbestämmande är nödvändigt för att ett samhälle skall kunna anpassa sig till nya förutsättningar, vilket är helt avgörande i en värld satt i ständig förändring. Men samtidigt: med frihet kommer ansvar, och därmed väcks frågor kring hur stort mått av frihet den enskilde orkar bära. Nog har samhället en roll i att vägleda individen genom det landskap av oändliga möjligheter moderniteten innebär? Avvägningen mellan individens suveränitet och samhällets krav på medbestämmande - den liberala demokratins inneboende konflikt mellan folkstyre och frihet, om man vill - är därför ett återkommande tema i den politiska debatten.
Ett intressant inlägg gjordes nyligen av två amerikanska forskare. De är övertygade om att det går att förena ett stort mått av frihet med ett stort mått av förmynderi. Lösningen kallas mjuk paternalism, och går ut på valet är fritt men riggat. För att ta ett exempel: Bilister bedömer hastigheten utefter hur snabbt lycktstolpar och träd susar förbi. I USA har man därför experimenterat med att placera stolpar längs vägkanten, på ett visst avstånd från varandra där vägen är säker, men på kortare avstånd i skarpa kurvor. Kör man in i en sådan kurva med bibehållen hastighet känns som att bilen skenar. Det har visat sig att nästan alla bilister sänker farten, i mötet med den synvillan. Och på samma sätt: i en matsal där fruktskålen är placerad i ögonhöjd och chokladkakorna i midjehöjd, snarare än tvärtom, nästan fördubblas chansen att gästerna väljer det förra snarare än det senare. Fastän båda alternativen är fritt tillgängliga.
Det är om man vill, frihet under tillsyn. Ett värdigt slut på historien, måhända?