Friheten oglamorös
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Han syftade förstås på de tio budorden. Men i dess ställe kan man lika gärna tala om dygder. Alltså breda moraliska kvalitéer, som självdisciplin och ansvarstagande. Vad säger det om vårt samhälle, att vi efter femtio år av expanderande byråkrati och hyperaktiva regeringar - för att inte tala om tolv år av EU-medlemskap - vadar fram med regleringar och föreskrifter upp till anklarna?
Det handlar om kringregler. Våra bostäder, till exempel, måste leva upp till Boverkets krav på standard och komfort. Golv, tak, rumshöjd, trappor, räcken och planlösning, allt är noga reglerat. Till exempel är det viktigt att "Ytor som är avsedda att beträdas skall utformas på sådant sätt och utföras av sådant material att risken för halkning eller snubbling begränsas". Är det sysslolöshet eller övernitiskhet som ligger bakom sådana formuleringar?
Det handlar om förbud. Smällarna, som förgyllde nyårsafton för många ungdomar tills ganska nyligen, är ett minne blott. För farliga och bullriga. Att ta en cigarett på krogen, det går heller inte för sig längre. Skadligt. Numera hänvisas rökare till gatan eller noga avgränsade och ventilerade rökrum (och nåde den som tar med sig en kopp kaffe in dit!). Ungdomar får inte cykla utan hjälm längre. För farligt.
Cykelhjälmslagen har förresten visat sig tandlös. Det är inte fler ungdomar nu än tidigare som använder hjälm. Den logiska slutsatsen blir att kräva ännu hårdare lagstiftning. Helst borde lagen om cykelhjälm omfatta alla. Anna Gudmundsson på Vägverket talar om "en regel att när det frivilliga användandet uppnått 30 procent så kan man lagstifta". Det kan bli aktuellt inom några år, tror hon.
Det värsta är att det finns undersökningar som tyder på att svenskarna skulle välkomna en sådan lag.
Det är ligger något odramatiskt över förmynderiet. Det är svårt att beskriva alla dessa regler och förordningar som frihetsinskränkningar. Det begreppet har något bombastiskt över sig. Men samtidigt, är de inte ett symptom på något epidemiskt? Ett fanatiskt kontroll- och ordningsbegär från myndigheternas sida. Och vår lättja och läggning att slentrianmässigt foga oss.
Enligt en sliten klyscha är friheten en abstraktion. Det är inte sant. Friheten är högst konkret och praktiseras varje dag.
Frihet kan vara att få känna vinden i sitt hår när man cyklar. Att komma fram till en fest utan tillplattad frisyr. Att kunna röka en cigarett till kaffet. Att bygga kojor i höga träd. Att leka krig med smällare. Och ja, även om det innebär en och annan blåsa. Även om det innebär ett blodigt knä.
Friheten är inte alltid glamorös. Glömmer vi det är den förlorad.