LEDARE: Friskare i det tysta

Lite diskret, nästan försynt, rapporterades det i veckan att antalet långtidssjukskrivna anställda har minskat kraftigt hos kommuner och landsting. Det medför att Afa Försäkring som hanterar dessas sjukskrivningskostnader sänkt premierna med totalt 2,3 miljarder per år.
För alla finansiellt pressade kommuner och landsting är det en skänk från ovan. Det innebär att det nu kanske kan finnas medel för att täppa till hålen i ekonomin, eller för skattesänkningar.

Afa Försäkring säger att man inte närmare analyserat varför sjukskrivningarna minskat, men företrädare uppger att det verkar ha med den reformerade sjukskrivningsprocessen och den nya rehabkedjan att göra. För regeringen är det ljuv musik. Det visar att det enträgna och många gånger otacksamma arbetet med att ta bort de värsta avarterna inom sjukförsäkringen faktiskt burit frukt. Det har sparat resurser för samhället som nu går att använda till något annat.

Mest glädjande är det dock för alla som kunnat komma tillbaka till arbete och återigen får känna sig delaktiga i arbetets gemenskap och som friska kan bygga vidare på sina liv. Att vara sjuk länge innebär att man förlorar kontakten med de rutiner som alla runtomkring som går upp och går till jobbet varje morgon har. Sjuktillståndet får för de flesta inte tillåtas bli en del av identiteten utan måste vara ett genomgångsstadium på väg tillbaka.

Samtidigt får man inte vara blind för att omställningen medfört att många kommit i kläm. Många har motvilligt, under hot om indragen sjukpenning och därmed äventyrad försörjning, tvingats tillbaka till jobbet. Det har varit smärtsamt och åtskilliga har råkat illa ut när man till exempel efter långa handläggningstider fått besked att den sökta sjukpenningen avslagits och därmed plötsligt stått utan ersättning under en lång tid.

Det har varit smärtsamt för de drabbade, samtidigt så kan man inte enbart lasta regeringen för det. Man tog över ett vildvuxet system där "låt gå"-andan regerat i åratal och som gav tydliga intryck av att vara ett medvetet sätt att hålla många på betald sjukledighet så att arbetslöshetssiffrorna skulle kunna förbättras när det anställdes vikarier. Att ha städat upp i detta system är faktiskt en bedrift och onekligen en fjäder i hatten för regeringen och särskilt socialministern Cristina Husmark Pehrson.
Hur kommuner och landsting förvaltar de resurser man nu indirekt får genom sänkta kostnader återstår att se. Är man ansvarsfull ser man att man nu har fått en strukturell och långsiktig kostnadssänkning. En sådan ger den dristige förtroendevalda möjlighet att utan att behöva spara på andra områden lämna tillbaka beloppet till skattebetalarna som en skattesänkning. Det vore milt uttryckt inte olämpligt. Det skulle visa att denna typ av åtgärder inte bara har en hård sida utan en mycket mjuk som heter ökat välstånd och köpkraft åt alla.

Ledare: Friskare i det tysta