Friskolereformen infördes för ett antal år sedan för att mångfalden skulle bli större. Det har fungerat hyfsat bra, även om landsortskolor har drabbats negativt, då både elever och föräldrars jobb hellre hamnar i den större orten på pendelavstånd.
Det har haft effekt på exempelvis Slite och Fårösunds skolor. Friskolor utanför städerna är förhållandevis få. På Gotland finns väl bara Donners kvar?
Små företag har köpts upp
Syftet med friskolor var också att små lokala företagare i skolvärlden skulle få en chans att bygga upp en verksamhet. Men som väntat har de små företagen ett efter ett köpts upp av några få stora, i många fall riskkapitalbolag, som har vinst som största intresse. Undervisningen har därför inte alltid blivit som det var tänkt.
Betygen däremot har varit det verktyg en del friskolor har slagits med. Ger man elever ett högt betyg måste det väl innebära att skolan är bra?
Kommunerna måste ha en buffert för att klara av att ta emot elever ifall friskolorna upphör. Den kostnaden fördyrar hela reformen, men den är ett måste. Eleverna kan inte ställas på bar backe om något händer.
Nu när elevkullarna blir mindre visas också friskolereformens sämsta sidor upp. En skola hade ”glömt” att religion måste vara med på schemat, vilket gör att eleverna där får gå extrakurser i sommar eller höst. En skola meddelade i vintras att man helt enkelt lägger ner verksamheten. Eleverna fick söka sig till andra skolor för att slutföra sin gymnasieutbildning.
JB Education är kanske det värsta exemplet på dåliga friskolor. I början på juni meddelade man att man ”går ur sitt engagemang i grund- och gymnasieskolan”. Det innebär att fyra gymnasieskolor läggs ner och 23 andra skolor ska säljas. Anledningen sägs vara att eleverna blir färre och att det är en överkapacitet. Huvudägaren, riskkapitalbolaget Axcell vill inte skjuta till mer pengar för att täcka förlusterna.
Årlig vinst och utdelning
Men hur ser det egentligen ut? Dagens Arena har granskat JB-koncernens ekonomi under de senaste åren. År 2012 finns det inga siffror för, men 2009-2011 har koncernen i snitt gått med 76 miljoner kronor i vinst årligen.
Delar av vinsten har gått till utdelning via dotterbolag, men också till köp av nya skolor och ränteavbetalningar. Därmed kan man peka på en svag lönsamhet.
JB-koncernen är inte konkursmässig, tvärtom, 2011 deklarerade de ett fritt eget kapital på 229 miljoner. Antingen har företaget skötts oerhört inkompetent under 2012 och första halvan av 2013, eller också drar man sig ur branschen medan vinsterna är höga. Kvar står ett stort antal elever som måste söka sig andra vägar för att slutföra sin utbildning på andra skolor.
Men det är inte JB-koncernens problem verkar det som. Inte statens heller, eftersom man inte har haft krav på friskolor att de ska garantera elevernas skolgång till examen. Nu kanske det kommer nya krav. Men det hjälper knappast de elever som ser JB Educations skola läggas ner.
Borde inte elevernas utbildning vara viktigare än friskolornas vinst?