Är det årets gotländska pseudohändelse som är på ingång? Jag tänker inte egentligen på den årliga sommmarfesten utan snarare på offentliggörandet av gästlistan. Är det verkligen så intressant vilka som får komma med och vilka som inte får?
Staten, från kungen och neråt i hierarkin, har av och till representationsbjudningar av olika slag. Det brukar inte bli något större väsen när landshövdingen bjuder in till sådant. Officiella besökare på Gotland får sig också oftast något till livs. Ibland av länsstyrelsen, ibland av regionen, ibland slår de sig ihop. Det skulle vara konstigt annars och det hör vi inte heller så mycket om. Men inför den årliga sommarfesten är intresset på topp.
Jag borde så klart inte ta ton i den här diskussionen. Jag har ju varit där. Flera gånger har jag ätit och druckit och till och med haft trevligt på den sommarfest region och län tillsammans ordnar just när Almedalsveckan börjar falla i glömska.
Jag har jobbat där också. Ibland mer, ibland mindre. Det vill säga, jag har gjort det gästerna förväntas göra. Ibland har det gått utmärkt bra att klara av flera aktuella ärenden i kön till buffén, få en bit information här och en kontakt där. Vissa ärenden lämpar sig inte riktigt för telefonsamtal. Det finns frågor som man vill ställa öga mot öga. Och så kan det finnas några man vill ska träffa varandra.
Det ligger i sakens natur att det nästan är omöjligt att rapportera direkta resultat av en sådan tillställning. Folk skickar sällan brev av typen: ”Tack för din värdefulla information, nu har vi fattat ett beslut som vi tror du gillar.” I ett nystartat företag för man knappast bok över vem som presenterade delägarna för varandra åratal tidigare.
Dessutom är det sällan det går att peka på att en enstaka händelse lett fram till ett speciellt resultat. Sambanden är oftast mer komplicerade än så. Det krävs vanligtvis många och ihärdiga droppar för att urholka sten och försök att ta åt sig äran för något som någon annan eller många tillsammans åstadkommit kan bli rätt pinsamma.
Av någon anledning har festen kommit att kallas ”landshövdingens” fast Region Gotland betalar hälften och gästlistan görs upp gemensamt. Men det är länsresidensets trädgård som används och kanske är det just det som gjort att det framstår som nästan privat. Som om man blir hembjuden till landshövdingen och inte till ett möte om Gotlands framtid.
Ska man ha kvar den här festen ska den förstås användas. I år är temat rätt givet. Ingen ska kunna missa om det finns något hen kan göra för Gotlandstrafiken. Resultatet har hittills inte varit så imponerande i den frågan.
Fortsätt med seminarier och ta bort möjligheten att bara gå på minglet, alla måste förutsättas ta del av hela programmet. Och flytta hela arrangemanget till Visborg. Där finns en stor park, bra reservlokal i ljusgården, tillgång till seminarierum och parkering.