Går det bra för Sverige?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Och visst finns det många positiva tendenser i svensk ekonomi. Det är överskott i de offentliga finanserna med över två procent och målet om minst så stort överskott under en konjunkturcykel klaras också. Industriproduktionen och orderingången i industrin växer, aktiviteten i svensk ekonomi ökar och inflationen är ändå fortsatt låg.
Stora svagheter
Så långt har Pär Nuder rätt, och det erkändes också av hans motdebattörer. Men det finns också stora svagheter. Som Mats Odell (kd) uttryckte det, så går det bra för delar av Sverige - men inte hela.
Allvarligast är att arbetslösheten är fortsatt hög, även om den öppna arbetslösheten till följd av omfattande AMS-insatser nu minskar. Men regeringen har, som oppositionsföreträdarna inte försummade att påpeka, misslyckats med alla sina mål på arbetsmarknadsområdet.
Sysselsättningen har inte nått 80 procent, arbetslösheten är långt ifrån målet fyra procent och antalet socialbidragstagare har inte halverats. Allra allvarligast är situationen för ungdomarna. Istället för en halvering av ungdomsarbetslösheten har den ökat med 30 procent de senaste tio åren.
Men regeringen står tomhänt när det gäller ungdomsarbetslösheten. Ettusen plusjobb för ungdomar räcker inte långt när 146 000 ungdomar står utan jobb. Och att kritisera centerpartiets förslag om ändrade LAS-regler för nyanställda ungdomar, i praktiken innebärande en förlängd provanställning, är inte konstruktivt, särskilt som plusjobben innebär sämre villkor - varken rätt till fortsatt anställning eller ens A-kassegrundande.
Berättigad kritik
De senaste åren har antalet företag minskat och svenskarna är i mindre utsträckning än nästan alla andra EU-folk företagare. En undersökning av Nutek visar att företagarna anser att krånglet ökat, trots regeringens löften om motsatsen. Företagens ansvar för långtidssjukskrivna är en annan svårighet som hämmar företagandet och därmed motverkar strävandena att ge fler arbete.
Därför var Alliansens kritik mot regeringen för att inte göra något för att förbättra företagsklimatet berättigad. De goda tiderna borde utnyttjas för att ge lättnader åt företagen, såväl på skatteområdet som när det gäller regelverket. Men regeringen blundar för de svårigheter som främst de mindre företagen upplever.
Istället har regeringen och stödpartierna lagt fram en valbudget ("reformbudget" med Pär Nuders ord). Varje intressant väljargrupp får en liten skärv - en hundralapp till de gymnasiestuderande, tre till högskolestudenterna, varav dock bara en hundralapp i bidrag och två i lån, högre garantibelopp för dem som föder barn nära valet och några kronor högre bostadstillägg för pensionärer. "Vi har råd till det", betonade Pär Nuder i debatten och ser säkert förslagen som investeringar för en mandatperiod till.
Det är inte omöjligt att han spekulerar rätt. När ekonomin är stark och det mest går åt rätt håll har regeringen utan tvekan trumf på hand. Oppositionen måste balansera sin kritik mot den verklighet de flesta väljare upplever. Även om Alliansen har goda förutsättningar att få till stånd ett maktskifte spelar ekonomin socialdemokraterna i händerna.
Möjligen kan Pär Nuders övermod bli den avgörande tuvan som stjälper lasset. När Nuder vid presentationen av vårbudgeten för ett par veckor sedan hävdade att vi lever "bra nära i den bästa av världar" kan man, som Roger Tiefensee (c) i debatten, konstatera att då lever Pär Nuder i en annan värld än de flesta vanliga svenskar. När 15 procent står utanför arbetskraften är det långt kvar till den bästa av världar. För alla dem går det inte tillräckligt bra för Sverige.