Går det inte att bygga billigare?
Foto:
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Ändå talas om bostadsbrist. Det vill säga, att stora grupper hittar inte den bostad de önskar. Det gäller äldre som behöver särskilt utrustade bostäder i centralt läge. Och det gäller ungdomar som vill bo billigt, först och främst. För de äldre byggs det, men absolut inte för de yngre. Så länge jag varit med i politiken, mer än 20 år, har det talats om ungdomsbostäder. Men inget har kommit ut därav.
Kapitalstarka stockholmare
Nyligen var jag inne i "gamla polishuset" vid rådhusplan, som har blåsts ur och skall bli bostadslägenheter. Perfekt läge, mitt i stan. Där blir rum med vackra valv och nischer. Varje lägenhet är unik. Gamla målningar, fina äldre snickerier finns kvar. All tänkbar komfort.
Den billigaste tvåan kostar 2,6 miljoner i insats. En trea runt 3,5 miljoner kronor. Inte så många gotlänningar får så mycket för sin villa. Vem skall bo här? "Vi får nog räkna med kapitalstarka stockholmare", sa PEAB-representanten.
Alla undrar varför det är så dyrt att bygga. Och många upprörs just nu över de senaste mastodontbyggena på klintkanten, alldeles intill galgarna. När jag ser dem önskar jag att det hade funnits fler protester när detta beslutades. Nog hade jag hellre sett dem på Södra hällarna. Lars Thomsson, byggnadsnämndens ordförande påminner ständigt om att det är lika dyrt att bygga i ett trist område långt från stan.
Därför går det bara att bygga i attraktiva lägen, där de vill bo som har råd att betala dessa byggkostnader. Där har vi pudelns kärna.
Ronnie Lundin skrev så vackert om anpassat boende för äldre i Slite. Kooperativt ägande, ingen spekulation. Att lägenheter som byggs idag "blir alldeles för dyra för gemene man", det undviker han att ta upp. Han stör ingen. Men inte för det debatten framåt.
Dyrt med hiss
Dags att börja vända på alla stenar kanske? Krav och regler skärps för varje år. Numera skall allt vara tillgängligt för alla. Hiss krävs även i tvåvåningshus. Vi har starka grupper i handikapprörelsen som fått igenom lagstiftning som tar hänsyn till behov för rullstolsbundna, synskadade, allergiker av olika slag. Sånt är fint tänkt, men sammantaget blir det mycket dyrt.
Svenska lägenheter måste vara fullt utrustade med ny tvättmaskin, diskmaskin, frys, spis förståss, golvvärme och handdukstorkar. Undra på att det blir dyrt! Och lönsamt för importörerna. I andra länder hyr man ett skal, där man sen själv skaffar den utrustning man tycker sig behöva. Begagnat kanske.
Obefintlig konkurrens
Konkurrensen i byggmaterielindustrin lär vara obefintlig. För den som är helt okunnig tycks svensk byggmarknad vara en skyddad verkstad. Den är liten, lätt för ett större företag att få monopol.
Byggjobbarna skyddas för konkurrens från byggnadsarbetare utifrån med lägre löneanspråk. Nästan det enda område där svenskar måste betala vad deras konsumtion kostar att producera med svenska löner. Livsmedel, kläder, bilar och elektronik vill vi ha från låglöneländer.
När jag var ung kunde ungdomar bo för nästan ingenting i rivningslägenheter, kallt vatten och dass på gården. Såna är borta för länge sen, naturligtvis utan saknad. Men det finns nya ungdomar som inte vill lägga alla sina inkomster på att bo. För att inte nämna att de kunde få jobb och nöja sig med lägre lön, om inte bostaden var så dyr.
Det borde vara möjligt att gå vidare i diskussionen om bygga och bo. Vilka heliga kor kunde vi slakta för att vinna andra värden? Många skulle bli glada för mycket mer av valfrihet just här.