Mats Linder avslutar sin försvarsvänliga ledare 18/1 med att försvaret av Gotland inte är en arbetsmarknadsfråga. Ja, så förhåller det sig om man ser till Regionens agerande. Den tycks till och med motarbeta denna militära fråga genom att försvåra verksamheten på Tofta skjutfält.
Annars har arbetsmarknadsfrågor ofta och sedan länge haft ett avgörande inflytande på militära lokaliseringar. Arvidsjaur är ett talande och färskt exempel. Mot ÖB:s vilja nybyggdes en garnison där under 1970-talet, trots att dess lokalisering till Boden varit militärt bättre. Den lyckades överleva 2004, när Gotland avrustades. Politikerna i Norrbotten ansträngde sig nämligen betydligt mera än de på Gotland.
Försvaret av Gotland borde inte vara en arbetsmarknadsfråga, men tyvärr är den väl det också?