Gåsemora är en verklig oas
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Han anser att man inte skall lämna ifrån sig makten till folk, som kanske inte har insikt om gotländska förhållanden eller satt sin fot på Gotland. Är han säker på att alla riksdagsledamöter har den insikten och har varit på Gotland?
Han menar vidare att Gotland är för litet för att gå upp i en superregion som Stockholm och att vi bara skulle få två platser i sådan församling. Skulle vara intressant och höra hur Rolf K Nilsson tänker kring det faktum att Gotland bara har två ledamöter i riksdagen?
Vi är beroende av staten
Nu handlar inte Ansvarsutredningen bara om Gotland skall vara en egen region eller inte. Frågan är större än så. Den handlar ytterst om hur Sverige skall styras.
Hur regering och riksdag skall kunna styra Sverige och få genomslag för de beslut som fattas. Hur Länsstyrelse och myndigheter skall se till att beslut förverkligas och får genomslag i hela samhället.
Det handlar också om det regionala och kommunala ansvaret som är en del i denna helhet. Vi är beroende av hur den statliga nivån är organiserad och kan inte bortse ifrån helheten när vi nu skall ta ställning till Ansvarsutredningens förslag senare i höst.
I den borgerliga majoritetens tolvpunktsprogram som skall vara deras ledstjärna under mandatperioden så sägs det att personalpolitiken skall bygga på ökat inflytande, delaktighet och ansvar för medarbetare och ledare.
När man läser tidningarna om besparingarna inom räddningstjänsten, så uttrycker personalen stor besvikelse över att delaktigheten och förändringsarbetet som pågått under vintern avbröts i samband med beslut om sparkrav på drygt två miljoner kronor.
En av de viktigaste framgångsfaktorerna i ett förändringsarbete är att ha personalen med på vagnen och att de känner sig delaktiga.
Struntar i personalen
Det verkar som om nuvarande majoritet glömt bort att de själva har det inskrivet i sitt tolvpunktsprogram och att det även står i det personalpolitiska programmet som antagits i enighet i kommunfullmäktige. Eller så struntar man i det!
Borgerliga företrädare vurmar för fler privata företag inom vård och omsorg. Ett av deras främsta argument har varit att lönen kommer att bli mycket högre som privat anställd och att detta skulle gynna främst kvinnornas löneutveckling.
Nu finns det en rapport kring hur det verkligen förhåller sig och då faller huvudargumentet platt till marken. Det visar sig att i de flesta fallen så får privat anställd personal inom sjukvård lika mycket i löneutveckling som offentligt anställda, men en stor del får faktisk mindre. I väldigt få kommuner har löneutvecklingen varit bättre.
Jämför man sedan anställda som arbetar inom äldre- och handikappomsorgen så är löneutvecklingen generellt sett ännu sämre.
Däremot har anställda inom kommunala bolag en bättre löneutveckling och då handlar det om tekniska verksamheter och där är männen i dominans. Det är nog så att de till sist är politiken som får ta ansvar för att kvinnors löner jämställs med männens.
Ekonomi och öns utveckling
På måndag åker vi till Fårö och Gåsemora för att diskutera 2008 års verksamhet. I år så blir det många nya ledamöter som får förmånen att tillbringa några dagar där.
För mig är Gåsemora en verklig oas. Ett gemytligt ställe där Birgitta och Thomas på ett enastående sätt bidrar till en behaglig tillvaro när vi brottas med ekonomi och Gotlands utveckling. Dessutom så har de en helt fantastisk omgivning.
Jag längtar till de tidiga morgonpromenader några av oss ägnar oss åt, den goda maten och trevliga gemenskapen. Där vi får tillfälle att reflektera över de beslut vi ska ta och samtidigt vandra i en sagolik natur.