Skolstarten är en spännande tid. Oberoende av om man i dagarna börjar sexårsverksamheten eller ettan är det ett stort steg. Sitta still. Lära sig läsa. Klockan. De första mattetalen. Tider att passa, kamrater att lära känna.
En del barn älskar skolan redan från början, andra är mer skeptiska, vissa börjar fulla av entusiasm, men tröttnar. Det går för fort, eller för långsamt.
Så kallade särbegåvade barn är, inom ett eller flera områden, markant snabbare än sina kamrater. De utgör en till två procent av befolkningen, vilket motsvarar ungefär 20-40 000 barn i åldern 0-19 år. Särbegåvade barn är ofta lillgamla och brådmogna - och extremt ivriga att lära sig allt om sina specialintressen. Ofta tröttnar de snabbt i skolan. Utan tillräcklig stimulans blir de särbegåvade barnen uttråkade. En del blir så kallade problembarn, andra väljer senare att helt enkelt hoppa av skolan. Men särbegåvade barn behöver inte nödvändigtvis bli alltför utåtagerande, utan kan också vända sig inåt, tystna.
För lärare är det en viktig utmaning att snabbt fånga upp de särbegåvade barnen, och förse dem med nya utmaningar. Svårt att sitta still när klassen repeterar alfabetet? Ja, kan man redan läsa blir det lätt långtråkigt med ABC.
Lärare som förbjuder snabba elever att "räkna förbi de andra" i matteboken, eller tvingar dem att sitta tyst och lyssna på sådant de redan behärskar gör barnen en otjänst för livet. Resultatet blir ofta att de helt slutar lyssna. Särbegåvade vuxna vittnar om hur de "vaknade upp" flera år senare, och insåg att de missat väsentliga delar av undervisningen, för att de blivit så vana vid att de redan behärskade det läraren talade om.
Bland barnen som börjar skolan nu i augusti finns också många som behöver extra stöd för att hänga med. En amerikansk studie visar att antalet ord ett barn exponeras för mellan tre och fem års ålder kan variera med flera miljoner. Barn i hushåll med försörjningsstöd landade på ungefär 10 miljoner ord, barn till högutbildade på 35 miljoner. Det påverkar naturligtvis villkoren vid skolstarten.
Sannolikt är skillnaden i Sverige betydligt mindre. Här tillbringar de flesta barn från tidig ålder vardagarna på förskolan. Men det innebär samtidigt en ansvarsförskjutning - barns språkutveckling, det de har med sig vid skolstarten, blir i hög grad beroende av vad förskolan erbjuder.
Skolpersonal har en otroligt viktig och komplicerad uppgift: att ge varje barn rätt utmaningar, så att skolan fortsätter vara så spännande som den är nu vid skolstarten.