Ge inte efter för flum i skolan

Politik2007-11-19 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det socialdemokratiska förtroenderådet har gett Mona Sahlin mandat att göra upp med regeringen om en långsiktig skolpolitik. En eventuell uppgörelse skulle bland annat omfatta betygssystemet, en fråga regeringen och oppositionen är rörande oense om sedan länge. Regeringen med i denna fråga Folkpartiet i framkanten vill införa skriftliga omdömen från och med årskurs ett, regelrätta betyg från och med årskurs 6 och nationella prov vart tredje år i grundskolan. Socialdemokraterna räds betyg som katten räds vatten, fram tills nu.

I det socialdemokratiska politiska mantrat "skola, vård, omsorg" kommer skolan förts. Den praktiska socialdemokratiska politiken tydliggör snarare att skolan kommer sist, då dagens tillstånd för den svenska skolan i stor utsträckning är en produkt skapad av socialdemokraterna efter mångårigt styre. Och det är inte en produkt att vara stolt över. Segregation, minskade anslag, lärarbrist som avhjälps med hjälp av outbildade vikarier, stökiga miljöer och små möjligheter för båda duktiga elever och för dem som skulle behöva lite extra hjälp att få en mer individanpassad undervisning. har blivit resultatet av den politik som förts. Problem som varken tidigare införda betygsförändringar, nya läroplaner eller en förändrad gymnasieutbildning har kunnat råda bot på.

Den svenska skolan har av socialdemokraterna behandlats som politikernas egna lilla experimentverkstad där tesen "learning by doing" har fått råda. Tyvärr har mycket gjorts men väldigt lite blivit lärt.
Med ett stort ansvar för dagens problematiska situation för skolan är det fascinerande att bevittna hur socialdemokraterna tidigare med iver bemött de förändringsförslag som kommit från alliansen och numera regeringen. Socialdemokraterna tycks fullt övertygande om att betyg är en styggelse och att högerns skolpolitik kommer att skapa en skola endast för de duktiga och där elever sållas ut och klassificeras utifrån betyg.

Betyg säger absolut ingenting om ett barns personlighet, egenskaper eller människovärde. Däremot säger det en hel del om ett barn lyckats tillgodogöra sig undervisning eller inte. Betyg är ett ypperligt sätt att fånga upp de elever som inte av någon anledning har varit mottagliga för undervisningen eller inte använder sina fulla förmågor. Statistik över en klass betyg kan även indikera brister i undervisningen eller ge en fingervisning till läraren att vissa pedagogier fungerar bättre än andra. Detta säger betyg och det är inte lite men det är intressant att vänstern kopplar ihop betygsprestationer med människovärde. För vad är det annars de gör enligt sitt sätt att resonera kring betyg? Utifrån vänsterns bedömning av betygs vara eller icke vara, vem är det som egentligen skapar en "klassegregerad skola"?

Mona Sahlin är nu beredd på att skriva under på en överenskommelse innebärande ja till betyg från och med årskurs 6 och ökade nationella prov i grundskolan i utbyte mot att regeringen släpper sitt krav på skriftliga omdömen från och med första klass. En uppgörelse om skolan vore definitivt till det bästa för skolan och de som direkt berörs, det vill säga eleverna och lärarna som behöver arbetsro om någonting och inte vara utlämnade till politiska nycker vart fjärde år.
Däremot är någon större kohandel inte önskvärd. Låt istället socialdemokraterna visa att de verkligen är ett parti som vågar förnya och förändra sig, som Mona Sahlin så stolt påstår, och låt dem ta ansvar för den skolpolitik de tidigare fört genom att i en uppgörelse inte ge dem allt för många eftergifter. Allt annat riskerar bara att gagna en fortsättning för experimentlusten med skolan och underlätta för socialdemokraterna att behändigt täcka över sin tidigare misslyckade skolpolitik inför nästa val med en överenskommelse som inte blev så bra som den hade kunnat bli.

Förhoppningsvis har regeringen med Jan Björklund i spetsen i denna fråga lärt sig sin historieläxa.