George W Bush - vänsterrepublikan
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Bush har till skillnad från de närmaste föregångarna, sin egen far och Bill Clinton, sökt fundamental förändring.
Edwards framträdde nyligen vid ett seminarium på Utrikespolitiska institutet i Stockholm.
Bush är, säger Edwards, en president som slagit rekord i att väcka motsatta känslor bland motståndare och anhängare. Dessutom har politiken varit minst sagt turbulent, från valet år 2000 som avgjordes av Högsta domstolen, via 11 september, krigen i Afghanistan och Irak till orkankatastrofen Katrina 2005.
Edwards listar amerikanska åsikter om Bush. Å ena sidan kallas han inskränkt, okunnig, ointresserad av fakta, en president som sätter sig över grundlagen och har fått världen att avsky USA; å andra sidan en djärv, självsäker ledare som tänker framåt, tycker som vanliga amerikaner och har haft förmåga att förändra politiken.
Det paradoxala är att Bush fört sitt republikanska parti åt vänster i den grundläggande frågan om synen på staten. Ju mindre stat, desto bättre - det är den traditionella ståndpunkten, som hos Ronald Reagans. 1994 ville republikanerna avskaffa det federala utbildningsdepartementet. Bush har gjort tvärtom. Hans krav på kontroll av skolans kvalitet är den största utvidgningen av den federala maktsfären sedan president Lyndon Johnson på 1960-talet.
Bush är inte rädd för "Big Government", men han vill använda statens makt till att stödja konservativa värden, där frihet är viktigare än jämställdhet. Individens valmöjligheter stärks - med mål att minska efterfrågan på statens tjänster.
Tillkomsten av det federala departementet för hemlandssäkerhet är den största förvaltningsreformen sedan Harry Truman var president, till 1952. De nya läkemedelssubventionerna är den största sociala reformen sedan 1960-talet.
Ronald Reagans skattereform på 1980-talet utgick, i alla fall i ord, från att sänkta skatter skulle matchas mot sänkta statliga utgifter. Bush har stått för skattesänkningar oavsett omständigheterna. Han vill ha bort all skatt utom på löneinkomster - en fundamental förändring.
Bush har stört demokraterna genom att anamma några av deras hjärtefrågor. Han stör också sitt eget parti. Det ställer inte upp för honom på samma sätt nu som under de första fyra åren.
Med den nya doktrinen för nationell säkerhet från september 2002 bröt Bush med linjen alltsedan 1940-talet om "containment", uppdämning, av hot utifrån. Nu gäller att också aktivt avlägsna hoten, om nödvändigt på egen hand (utan bundsförvanter och FN). Uttryckligen sägs att USA skall vara militärt starkare än varje tänkbar utmanare. Ett uttryck härför är, påpekar professor Edwards, att USA ensamt satsar lika mycket på försvaret som de 15 staterna nedanför på listan.
Utan värdering kallar Edwards Bushs presidentskap viktigt. Men, påpekar han "Vi minns presidenter för deras misstag".
En poäng är att professor Edwards förespråkar direkt folkval av USA:s president. Med ett sådant system hade Bush inte vunnit år 2000.