Georgiens farhågor bekräftade
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den urgamla statsbildningen Georgien, med sina drygt fyra miljoner invånare, rymmer en rad språk och kulturer, och har lidit under interna slitningar sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991. Utöver Sydossetien strävar också Abchazien efter självständighet. Knappt en femtedel av regionen kontrolleras fortfarande av den georgiska delrepubliksregeringen. Georgiens nationalistiskt liberalkonservativa regeringsparti, med president Micheil Saakasjvili i spetsen, kämpar för att återta kontrollen över utbrytarrepublikerna.
Förra helgens stridigheter kostade flera personer livet, och det var meningen att förhandlingar mellan parterna skulle inledas i torsdags. Nya våldsamma stridigheter bröt dock ut i onsdags, och intensifierades under torsdagen och fredagen, när tungt beväpnade georgiska och sydossetiska trupper brakade samman utanför den sydossetiska huvudstaden Tschinavali.
Ryska soldater i regionen har beskjutits av georgiska trupper. Och Ryssland, som stödjer Sydossetien i konflikten, skall ha svarat med flygangrepp mot mål i Georgien, bland annat staden Gori. Relationerna mellan Georgien och Ryssland är kyliga sedan gammalt. I slutet av 2006 införde Ryssland importförbud mot georgiskt vin och mineralvatten, Georgiens två viktigaste exportprodukter. Och tidigare i år sköt ryskt stridsflyg ner ett obemannad georgiskt spionplan över abchaziskt territorium.
Nu fruktar många, däribland utrikesminister Carl Bildt, ett kaukasiskt storkrig. Också Natos generalsekreterare, Jaap de Hoop Scheffer har uttryckt oro inför utvecklingen.
Mycket står på spel. Västvärlden har dyra intressen i det energirika Kaukasien. Georgiens geografiska läge gör landet geopolitiskt och strategiskt viktigt. Bland annat har USA gjort stora investeringar i gas- och oljeledningar som går från angränsande Azerbajdzjan genom Georgien och vidare till Natolandet Turkiet.
Därtill har den västvänliga georgiska regeringen knutit nära band med både Nato och EU.
Här finns alltså drag av det kalla krigets dramaturgi. En global dragkamp mellan öst och väst kommer till uttryck inom ramen för en regional konflikt.
När Kosovo förklarade sig självständigt i februari i år fruktade många länder, däribland Georgien, att omvärldens erkännande av utbrytarstaten riskerade att uppmuntra separatistiska rörelser världen över att gå från ord till handling. De eskalerade oroligheterna i Sydossetien tycks bekräfta dessa farhågor.