Sänkt skatt har gett mer till välfärden, hävdade Svenskt Näringsliv häromdagen. Precis som borgerliga debattörer hävdar att antalet arbeten har ökat med 200 000 sedan 2006.
Men då glömmer de en del viktiga fakta. Befolkningen har ökat med 440 000 sedan 2006 och det har antalet arbetslösa också gjort. Men den sänkta skatten då? Har den verkligen gett välfärden mer pengar och resurser och hur ser det i så fall ut? Det är inte i första hand skola och omsorg som fått det sämre, statsbidragen ligger på ungefär samma nivå idag.
De stora nedskärningarna har istället gjorts i a-kassa och sjukförsäkring, vilket också är en del av välfärden, på sitt sätt en del av ”välfärdens kärna”. Något som borgerliga debattörer inte alls vill höra talas om.
Kostnaden för a-kassan halverades nästan mellan 2006 och 2008, och ligger idag cirka 30 procent lägre än 2006, trots att de arbetslösa har ökat med 19 procent. Sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning har även den minskat med 30 procent under samma tid (enligt ESV och SCB).
Dagens Industri kunde redan i oktober 2013 slå hål på argumenten från Göran Hägglund på Kristdemokraternas riksting månaden innan. Han sa då att skatteintäkterna hade ökat med 150 miljarder och att resurserna till vård, skola och omsorg stigit med 25 procent.
Hägglund sa vidare att regeringen sänkt skattetrycket med fyra procentenheter, medan skatteintäkterna hade ökat med elva procent.
Det Hägglund ”glömde” berätta var att inflationen har minskat värdet på skatteintäkterna ungefär lika mycket. Slutsumman blir inte ens en miljard plus. Eftersom befolkningen samtidigt har ökat blir slutresultatet att skatteintäkterna per person har sjunkit med 4,5 procent.
Göran Hägglund sa vidare att resurserna till skola, vård och omsorg har ökat med 115 miljarder. I förhållande till befolkningen blir det i realiteten i stort sett oförändrat. KD:s presschef Johan Ingerö sa till DI att: ”Det är möjligt att något kunde göras tydligare”. Något? Jag tycker att mycket kunde ha gjorts tydligare.
Tyvärr är Hägglund inte ensam bland borgarna att bara vilja visa glädjesiffror. Alla de borgerliga toppnamnen kör med ungefär samma retorik. Sänkt skatt har med deras sätt att räkna gett mer till välfärden.
Men om man tar hänsyn till inflation och befolkningsökning har det varit tvärtom. Vilket de sjuka och arbetssökande har vetat om hela tiden.
Fyra elefanter må vara mer än fem myror. Men fem myror är ändå fler än fyra elefanter.