Glöm inte Kristallnatten
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det finns tillfällen i våra liv, i vår vardag, då vi absolut inte får tiga. Då protesten är skillnad mellan liv och död, ljus och mörker.
Natten den 9-10 november 1938 utsattes den judiska befolkningen runt om i Tyskland för fruktansvärda angrepp. Butiksfönster krossades, hus och synagogor brändes ned. Minst 90 judar dödades och minst 30 000 fördes till koncentrationslägret Buchenwald.
Inledde största folkmordet
Nazisternas ursäkt till att genomföra förföljelserna var att en ung judisk man i vredesmod över dålig behandling sköt ihjäl en tysk diplomat vid ambassaden i Paris. Med diplomatmordet som förevändning påbörjade nazisterna så sakteliga det största folkmordet i modern tid.
Natten kallas Kristallnatten på grund av allt det glas som täckte städernas gator och som i skenet från gatlyktorna glittrade likt kristall.
1938 var det få som höjde rösten till protest mot det som judarna utsattes för. Vad som skedde senare, allt eftersom nazisterna blev alltmer maktfullkomliga, vet vi alltför väl.
För att vi aldrig skall behöva uppleva något nytt, liknande Kristallnatten, är det upp till oss att visa vår avsky och vårt avståndstagande mot främlingsfientligheten, mot nazism och rasism. Även om den inte visar sin fula nuna i samma skepnad idag vet vi att mörka krafter verkar såväl här hemma i Sverige, som runt om i Europa.
Jag tror inte på att betvinga våld med våld. Det finns andra sätt att protestera.
Ikväll, 68 år efter den ödesdigra natten, kommer vi att tända våra facklor och minnas de judiska offren under en tyst manifestation. Vi vill påminna oss själva och varandra om att vi aldrig får hålla tyst när främlingsfientligheten visar sig.
Alla har samma värde
Vi måste våga dra fram den i dagsljuset, avslöja vad den egentligen innebär. Flotta kostymer, fagra ord och inträde i rumsrena salonger hjälper inte.
I det här fallet går ränderna aldrig ur. Främlingsfientligheten är inte ett minne blott, utrotad i och med andra världskrigets slut.
Fortfarande finns det krafter i vårt samhälle som fullt och fast tror och menar att alla människor inte har samma värde. Att vissa, beroende på etniskt ursprung, skall behandlas sämre. Det hör inte hemma i ett demokratiskt samhälle. Likväl finns det kvar här ibland oss ännu, likt en farsot.
Därför får vi inte glömma, aldrig tro att vårt samhälle vuxit ifrån det. Vi skall påminna varandra om att den demokrati vi har, inte kan tas för given. Uppenbarligen måste tanken om alla människors lika värde ständigt försvaras, Kristallnatten är ett bevis på det. Något sådant får aldrig hända igen.
Med facklor i hand kommer vi under tystnad att tåga ner mot Almedalen, i våra tankar kommer offren finnas, men också hoppet.
Hoppet som säger att nya hatbrott kan förebyggas, att vi genom vår tysta protest väcker tankar som motar främlingsfientligheten på flykt.
Gå med oss i manifestationståget från Östercentrum. Gå med och visa ditt avståndstagande mot främlingsfientlighet. Visa med din tysta medverkan att vi tillsammans aldrig kommer att låta en ny Kristallnatt gå av stapeln!