Arbetsmarknaden ropar efter ingenjörer. Den som läser naturvetenskap eller teknik har goda chanser att få en anställning efter studierna. Ändå är det svårt för högskolorna att fylla sina kurser.
I och med att högskolorna har börjat ta betalt av utländska studenter har 14 procent färre sökanden utan svenskt personnummer antagits, rapporterade Ekot på torsdagen. Det märks särskilt på de avancerade kurserna. På Kungliga tekniska högskolan varnar man nu för att kursutbudet kan minska och nivån på forskarutbildningen försämras.
Det är förstås besvärligt för universiteten om bortfallet av utländska studenter påverkar möjligheten att bedriva avancerad undervisning. Samtidigt är det nog bra att det underliggande problemet kommer upp i dagen: att alltför få svenska ungdomar är intresserade av en karriär inom teknik eller naturvetenskap.
Det ointresset uppstår långt innan det blir dags att välja kurser vid högskolan. När Teknikdelegationen förra året undersökte ungas attityder till teknik och naturvetenskapliga ämnen tecknades en deprimerande bild. Matematik, kemi och fysik hamnar i botten när elever rankar favoritämnen. Bland svenska niondeklassare trodde få att tekniker och naturvetare var kreativa och kunde jobba med människor.
Och det är inte bara ett svenskt fenomen. I utvecklingsländer som Botswana och Uganda kan en överväldigande majoritet av både flickor och pojkar tänka sig en karriär inom teknik och naturvetenskap. I industriländerna, samhällen som är totalt beroende av avancerade naturvetenskapliga och tekniska kunskaper för att fungera, är bara en liten minoritet intresserad.
Hur ska problemet då lösas? Delvis handlar det förstås om att förbättra skolundervisningen - och göra läraryrket mer attraktivt för naturvetenskapliga begåvningar. Ungdomar som gillar fysik och matematik har en bred arbetsmarknad framför sig. I dag är det är långt ifrån givet att de som brinner mest för ämnena väljer det jämförelsevis lågbetalda och slitsamma läraryrket.
Men det gäller också att motverka ointresset som genomsyrar hela samhället. Det tas för givet att naturvetare kan tjäna på bredda sin kompetens och odla ett intresse för musik, politik, historia och litteratur - det tillhör allmänbildningen. Men samhällsvetenskapligt engagerade människor kan komma undan utan ett uns av kunskap om naturvetenskapliga eller tekniska ämnen. Om målet är förändrade attityder, att fler barn och ungdomar ska vilja läsa till ingenjörer och programmerare, gäller det att fler vuxna inser att naturvetenskapens idéer hör till de centrala delarna av kulturarvet.