Svenska ungdomsförbund har en stark tradition av internationella samarbeten, inte minst så Centerpartiets ungdomsrörelse. Sedan många år har både partiets ungdoms- och studentförbund vart aktiva medlemmar av flera organisationer som samlar liberala och mittenpolitiska organisationer, i Sveriges närhet så väl som på andra sidan jorden.
Det mest välkända kanske är LYMEC, som fungerar som ett ungdomsförbund till den europeiska partigruppen Renew Europe, tidigare kallad ALDE.
Mindre välkänt är den närmare sjuttio år gamla organisationen Nordiska Centerungdomens Förbund, NCF.
Organisationen startade som en träffpunkt för aktiva ungdomar i partier med agrar bakgrund i fem nordiska länder, från Island till Finland. Idag samlar de genom sina medlemsorganisationer över 15 000 unga politiker. Flera ledande politiker har en bakgrund inom organisationen.
Där ibland Annie Lööf och hennes ordförandekollega Trygve Vedum, från norska Senterpartiet. Idag har kontaktnätverket har utökats och berör så väl organisationer från Åland som Färöarna, för att samla hela norden.
Utöver att stärka och utveckla sina medlemsorganisationer deltar NCF i samlingsorganet Ungdomens Nordiska råd, som aktivt arbetar mot Nordiska rådet och dess ledamöter. Organisationen är dessutom i dagens läge den tydligast formulerade gruppen i sammanhanget.
Det finns andra politiska sammanslutningar, för så väl mer vänster- som högerorienterade förbund men dessa är inte aktiva i samma utsträckning. NCF är olikt de andra en helt egen organisation med löpande verksamhet, som just nu tyvärr är hotad.
Ett hot de tyvärr inte är ensamma om att möta. Även Ungdomens Nordiska råd är en av de organisationer som stött på patrull.
Anledningen till detta är förändrade villkor från Nordbuk, som hitintills varit den huvudsakliga finansiären för många nordiska, politiska sammanslutningar.
Istället för löpande stöd, vill Nordbuk nu huvudsakligen finansiera projekt. Motiveringen är otydlig, men argumentet att projekt är lättare att utvärdera måste ha vägt tungt.
Att kunna redovisa tydligt formaterade projekt som direkt berör utpekat prioriterade områden ser bra ut på pappret. Problemet är att politik inte borde bedrivas i projektform.
Vill man främja ungdomars utveckling och bidrag till samhället, krävs långsiktig stabilitet för de organisationer som möjliggör detta. Politik borde alltid utgå ifrån ett långsiktigt perspektiv. Att villkora de mer löpande stöden man använde sig av tidigare hade varit en bättre väg att gå.
Politik är inte ett lokalt eller ens ett nationellt fenomen. Samhällen och dess utveckling formas av hur världen runt omkring rör sig. Att samla nordiska röster, för att gemensamt kunna påverka i globala sammanhang blir allt viktigare.
Norden måste kunna visa ledarskap nu och i framtiden. De nordiska ungdomsorganisationerna har en stor roll att spela för att det ska vara möjligt. Nordbuk valde en enkel lösning. Nu borde de göra om och göra rätt.