Gör skolan till valfråga
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det här gör att skolan för första gången på länge kan bli en viktig valfråga. Det är bra. Skolpolitiken hör till de ämnen som väljarna tycker är viktigast.
Oftast är skolan en kommunal fråga i valrörelserna. Det handlar om skolor som hotas av nedläggning, om för stora klasser och om för lite resurser. Nu kan läroplanen och därmed grunderna för skolan komma i debattens fokus.
Den fråga som verkar ha varit avgörande för Baylans och regeringens beslut att avbryta diskussionerna med miljöpartiet har varit att socialdemokraterna inte vill öka skolornas frihet att själva lägga upp undervisningen.
De kommunala skolorna bör få samma lokala frihet som friskolorna. Försöken med timplanelös läroplan har gett positiva resultat men trots det vill inte socialdemokraterna låta försöken ge avtryck i en ny läroplan.
Att övergå till timplanelös skola innebär inte att läroplanen blir utan mål. Men istället för att ange hur många veckotimmar ett ämne ska ha i varje årskurs bör målen uttryckas klart och tydligt i läroplanen. Det innebär att varje skola måste planera hur utbildningen ska läggas upp så att målen nås. Det kanske inte behöver vara fyra timmar matematik i veckan - kanske nås målen bättre om en del av matematikinlärningen sker genom ämnesintegration, så att räkning tränas tillsammans med andra ämnen.
En sådan uppläggning ställer högre krav både på skolorna och på skolverkets uppföljning. Det här är ett synsätt som borde stämma överens med Allians för Sveriges krav på tydligare mål och krav i skolan och på uppföljning av hur skolan klarar sin uppgift. Åtminstone moderaterna och centerpartiet har uttryckt sig positivt om en läroplan med större lokal frihet.
En annan viktig fråga som nu bör komma i fokus i debatten, men som Ibrahim Baylan inte haft med i sitt utkast till ny skollag, är att ge alla skolor möjlighet att inrätta lokala styrelser med föräldrar, personal och elever. Även om försöksverksamheten gett blandade resultat visar utvecklingen där lokala styrelser fungerat bra att det är en viktig möjlighet som nu bör bli en permanent del av skolan.
Med sådana styrelser ökar den lokala självständigheten och därmed ökar också likheten med friskolorna. Och framförallt ges föräldrarna, som är de viktigaste personerna för barn och ungdomar, större ansvar och inflytande i skolorna.
Alliansens skolpolitik har hittills dominerats av folkpartiet och Jan Björklund, med en ensidig fokusering på enkla symbolfrågor som ordning och reda, keps- och mobilförbud och tidigare betyg. Nu har moderaterna och centerpartiet chansen att ta för sig i debatten med en större helhetssyn, större lokal frihet och ökat elev- och föräldrainflytande.
Moderaternas skoltalesman Sten Tolgfors var snabbt ute och bjöd in miljöpartiet till diskussion om frågor där det finns möjlighet att enas i riksdagen före valet. Centerpartiet får inte missa chansen att också föra fram sin skolpolitik som en viktig fråga inför valet.
Det är visserligen lätt att förstå många rektorers och lärares besvikelse över att den mångåriga debatten om en ny läroplan ännu inte lett till resultat. Regeringen förtjänar kritik för att ha segdragit frågan så länge.
Men fördelarna överväger ändå med att få chansen till en rejäl valdebatt om skolan. Efter valet finns också möjligheten till ett bättre resultat när riksdagen så småningom ska fastställa den nya läroplanen.