Debatt
Det är typiskt av politiska och även fackliga organisationer att lyssna och om möjligt lära sig av andra ledande personer men inte av vanligt folk och medlemmar. Utifrån det som Erik Fransson skriver i sin ledare från 2/12 så kan man undra hur stor naiviteten kan bli.
För det första så är det maktstrukturerna inom organisationerna som hämmar den politiska och fackliga utvecklingen. Personliga maktkamper och positioneringar är viktigare än grundläggande arbete, nämligen inhämtande av synpunkter och förslag från "vanligt" folk och medlemmar.
För det andra så när det kommer förslag eller synpunkter så möts dom ofta med axelryckningar eller arrogans, bortförklaringar att det inte är det partiets fel eller än värre, att vanligt folk inte förstår problematiken eller konsekvenserna av sina förslag. Det har skapats en elit i partierna som äter upp demokratin.
Sedan slutet av 70-talet har det vuxit fram lokala partier som tagit tag i lokala frågor såsom också Fransson skriver om. Dessa har många gånger blivit vågmästare i sina kommuner. Vem har då bildat dessa partier? Jo det är politiker som hoppat av från sina egna etablerade partier därför att man inte fått gehör för sina förslag, eller inte fått sin röst hörd. Ändrade då dom stora partierna sin strategi. NEJ NEJ NEJ.
Det är märkligt och även lite sorgligt att det tagit 40 år för ett parti som Socialdemokraterna att få upp ögonen för ett problem som "vanligt folk" varnat för. Ta nu Baudins ord på allvar om att inhämta vad folk tycker och känner. Det viktigaste jobbet görs inte på valåret utan det är tiden emellan då man verkställer folkviljan som är viktigast.
Lev upp till avslutningen i ledaren RESPEKT FÖR MEDBORGARNA, det gäller alla partier och organisationer.
Göran Olsson
Svardirekt
I min ledare den 2/12, vilken Göran Olsson refererar till, valde jag att inte ägna utrymme till orsakerna bakom problemen. Det fanns en orsak till det. Jag tror det är mer komplicerat än det beskrivning som Olsson ger oss. Inte för att han har fel i sin beskrivning utan för att problemen inte bara finns i Sverige utan i så gott som hela västvärlden. Att Tysklands blivande förbundskansler tar upp det visar på problemets utbredning.
Jag tror det hela beror på att det nyliberala experimentet som dragit fram över västvärlden där samhället inte klarar av att möte de problem som det fört med sig i socioekonomiskt utsatta grupper. Jag ser det hela som den nyliberala politikens stora misslyckande. Men även Socialdemokraterna har låtit sig dras med i nyliberalismens svallvågor och har nu precis som Göran Olsson skriver ett jobb att göra. Ett jobb som måste bedrivas jämt och ständigt och inte bara under en kort valkampanj.
Erik Fransson