Gotland är inte Bornholm - men kan nå en regional särlösning

Politik2007-03-20 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Att Gotland är lite speciellt i sin karaktär lär ingen förneka. Men för att man är speciell behöver man inte stå alldeles ensam. Idag tillhör vi såväl Sverige som EU och därmed också en rad regionkonstellationer inom EU.
När nu Sveriges struktur är på väg att göras om så föreslås en mellannivå ersätta dagens län och landsting. Det som kallas för regionkommuner och där alla - med undantag för ett fåtal - inser att Gotland är för litet för att bli en helt egen region. Däremot är vår speciella situation sådan att den mycket väl motiverar en eller flera särlösningar. Främst gäller det regional utveckling, som styrs av att Gotland osannolikt kan ingå i ett gemensamt arbetskraftsområde i en annan region. Vi kan ju inte dagpendla inom regionen på det sätt som skissas i Ansvarskommitténs slutbetänkande.

Dörrar hålls öppna
Men just i sådana frågor har faktiskt det svenska förslaget inte helt uteslutit att det kan finnas undantag från reglerna. Här har vi ju hänvisat till Bornholm, som fått särlösningar när Danmark gjorde om sin samhällsstruktur. Nu är Sverige inte Danmark och Gotland är inte Bornholm, som Ulla Pettersson så riktigt påpekade, när hon kort redogjorde för fullmäktiges ledamöter hur Danmark gått till väga i den här frågan. Men nog kan man se att det finns möjligheter...
I rapporterna från Bornholm sägs att de ändrarde förhållandena inte gett några märkbara negativa reaktioner. Möjligen finns en nackdel i att de danska regionerna har 41 platser med direktvalda personer. Och för Bornholms del i huvudstadsregionen finns inga reserverade platser för just Bornholm. Men samtliga partier var "generösa" med att placera bornholmare högt på listorna.

Se verkligheten
Björn Sundström, statlig utredare sedan 1974, fanns på plats i kommunfullmäktige i går för att ge bakgrunden till Ansvarskommitténs förslag. Hans presentation uppskattades genom sin tydlighet och att den framfördes på ett sätt så att alla kan förstå. När man ser kurvor på befolkning och hur stor ekonomisk del personer i olika åldrar motsvarar inser man att det inte går att vara alltför liten i vårt framtida samhällssystem.
Visst kan man säga att vi klarar vår sjukvård på ett betryggande sätt idag, men om vi ställs utanför en region så blir vi tvingade till samförståndslösningar, precis som i dag. Och precis som i dag kan vi då räkna med att det blir till en kostnad som tar ett stort utrymme av det ekonomiska utrymmet.
Sedan är det en annan sak att det inte finns något som säger att en större region har en mer effektiv och kvalitativ vård till ett lägre pris än dagens landsting. Detta står också att läsa i Ansvarskommitténs slutbetänkande, men där påpekas också att det gäller i dagens situation. Nu skall vi se framåt flera decennier i tiden och motsvara de behov som då finns.

Trafiken avgörande
På frågan om den framtida Gotlandstrafiken var dock Björn Sundström lite oförsiktig när han sade att Ansvarskommittén inte gått ner på den detaljnivån. På sidan 206, i avsnittet om kollektivtrafik, finns följande fotnot: "En nyckelfråga är exempelvis Gotlandstrafiken, som vid en eventuell sammanslagning med Stockholms län eller Smålandslänen till denna del förvandlas till inomregional trafik".
Nu kunde Björn Sundström inte se någon anledning att Gotlandstrafiken inte skulle bli en angelägenhet för Rikstrafiken också fortsättningsvis. Och så måste det givetvis bli. Gotland kan i alla fall inte bli en inomregional trafik på säväl den norrgående som den södergående linjen.
Slutsatsen från dargningen i går är kort sammanfattat att inget är så fastslaget att det inte tål att diskutera särlösningar.