I lördags var det öppet hus på Gotlands Tidningar och resten av Gotlands Media. En ström av nyfikna läsare passade på mellan snöbyar och solglimtar att titta in i de lokaler där Gotlands båda dagliga nyhetstidningar kommer till. Eller rättare sagt innehållet, själva tryckningen sker i andra lokaler dit textsidorna numera överförs digitalt.
I den före detta kasernen Havde på Visborgsområdet utarbetas, förutom web-tidningen helagotland.se och ett antal andra produkter, de sidor som du prasslar med vid frukostbordet, köar för i lunchrummet eller snabbläser i väntrummet hos tandläkaren.
Fri press är en viktig del i en demokrati. Det räcker inte med fria och allmänna val, det krävs en fri informationsspridning och opinionsbildning också. I länder med totalitära system är tidningar och andra massmedier mer eller mindre styrda av staten. Makten fruktar, med rätta, granskningen och vill inte riskera att kritiska åsikter eller ifrågasättanden sprids.
Ett för oss välkänt och skrämmande exempel på hur farliga medierna betraktas som är den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaac, som sedan september 2001 sitter fängslad utan rättegång i Eritrea. Hittills har inte svenska myndigheter förmått ändra den saken.
Att nya medier gjort det allt svårare att undanhålla information är ändå ett faktum, som avspeglas i fenomen som den arabiska våren och öppnandet av tidigare slutna länder som Burma. Medieutvecklingen har, dessbättre, gjort det svårare att vara diktator i världen.
Här på Gotland är mediesituationen unik. Två väl spridda konkurrerande tidningar, med ledarkommentarer ur fyra olika synvinklar, och landets enligt uppgift mest lyssnade radiokanal håller ögonen på det som händer här på ön.
De gotländska politikerna är tämligen väl kända och deras åsikter och insatser ventileras och kommenteras. Det vill säga om de inte själva väljer den märkliga SD-vägen att inte framföra eller stå för några åsikter offentligt.
Ledande personer inom företag, organisationer och myndigheter är ofta, men inte alltid, kända för almänheten och insändarsidor och webdebatter utnyttjas flitigt på Gotland.
Att du inte kan köpa en artikel i en dagstidning eller gå fri från granskning och kritik genom att beställa dyra annonser är en grundpelare i våra media.
Det här är precis som det ska vara och kanske inget att känna särskild tacksamhet över. Däremot kan det vara värt en tanke då och då att det faktiskt inte ser ut så här överallt.