För några dagar sedan nåddes vi av budet att vår tidigare landshövding Lillemor Arvidsson avlidit i en ålder av 68 år. Det väckte förstämning hos mig och många andra att hon nu inte längre finns kvar i livet.
Vi har träffats ett par gånger per år i samband med att jag befann mig i Stockholm. Vi hade ett mycket gott samarbete när hon var landshövding på Gotland och jag satt som ansvarig i kommunledningen. Hon hade alltid Gotlands bästa för ögonen och var mycket engagerad och en kämpe speciellt när det gällde kommunikationsfrågorna. Vi gjorde tillsammans flera uppvaktningar hos ansvarigt statsråd och hennes åsikter fick stort genomslag och ledde fram till att vi kunde uppnå förbättringar i färjetrafiken.
Jag känner stor saknad efter Lillemor och jag tror många gotlänningar känner likadant. Hon hade dragits med en del sjukdomsproblem efter åren som landshövding men bortgången kom ändå oväntad.
Gotland blev en kommun år 1971 då kommunerna på Gotland slogs samman. Landstinget försvann och kommunen fick då ansvaret som huvudman för sjukvården. Från 1999 fick kommunen även ansvar för regional utveckling då ansvaret övertogs från länsstyrelsen. Då hade vi tre ben att ansvara för: Det primärkommunala (en vanlig kommun), landstingsdelen (sjukvårdshuvudman) och regional utveckling. Gotlands kommun begärde då att få kalla den beslutande församlingen för regionfullmäktige men det fick vi inget gehör för.
När vi ett par år senare anställde ny kommunchef så kunde vi benämna den som fick jobbet regiondirektör. Det var så långt vi kom då.
Gotland har varit en region från 1999. Nu har vi även fått använda namnet - region Gotland.
Det har tagit tid för statsmakten att ta beslut. Vi har varit en region från 1998 men nu får vi också kalla oss det. Det känns bra.
När kommunen under år 1994 arbetade fram "Vision 2010" hade kommunen under några år haft en rejäl befolkningsökning.
Hade denna befolkningsökning fortsatt hade målet 65 000 år 2010 varit klart realistiskt att uppnå. Tyvärr planade befolkningsutvecklingen ut men i jämförelse med flera andra öar i Östersjön, som haft betydande befolkningsminskning, har Gotland klarat sig bra.
Vid utvärderingen av "Vision 2010" visade det sig att de flesta av de åtgärder som behövdes för att utveckla Gotland också hade genomförts. Vi behöver arbeta för en rejäl befolkningsökning från nuvarande cirka 57 000.
För att klara detta är våra kommunikationer avgörande. Vi behöver också ha en rättvis skatteutjämning. Det förslag som arbetats fram skulle ge regionen en rejäl ökning av skatteinkomsterna.
En vision ska sikta högt. Genomför man åtgärderna som finns i visionsförslaget (nu "Vision 2025") så ger det stora möjligheter till en befolkningsökning.
På tal om visioner: Regering och riksdag har beslutat om en 0-vision i trafiken (det vill säga att antal dödade i trafiken i Sverige skall gå ner till 0 personer/år). Jag tror att Region Gotlands vision är betydligt mer realistisk än den vision som regering/riksdag har beslutat om när det gäller trafiken.