Gotlands landsbygd avfolkas
Det är Visby med omnejd som fått hela befolkningsökningen och landsbygden som avfolkas, skriver Ingrid Thunegard.
Foto: Tommy Söderlund
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Jämför gärna en befolkningsökning på plus 217 personer under 2009 och ett befolkningsplus på 222 personer i Visby. Det är en minst lika tydlig siffra, en siffra som också har en klar undertext och kan tolkas på många olika sätt.
Geabflytten
I stället för att jubla borde kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius rodna när hon betraktar Gotlandskartan med alla röda fält/socknar som skriker emot oss gotlänningar vid frukostbordet. De röda fälten talar om den stora avflyttningen från landsbygden.
Gotland söder om Lojsta, Garda och Eksta är på starkt nedgående, man kan säga att det är början till en utdöende bygd, på samma sätt som norra Gotland håller på att avvecklas. Knappast utvecklas.
När Geabflytten från Slites vackraste kustområde till stans mest illaluktande område är genomförd, så kan man med säkerhet utgå från att Slite-Othem tappar invånare liksom Klinte nu gör. Det är en statistik som tydligt talar om en avsaknad av en levande landsbygdspolitik från den sittande kommunledningens sida. Men så är de ju centerpartister.
Lägger du ihop siffrorna för utflyttning på den södra halvan av Gotland, så är du snabbt uppe i 100 personer. Lägg till övriga röda socknar med befolkningsnedgång.
Delar du 100 med en familj på fyra så blir det 25 familjer. 25 hus bjuds ut till turister. Mäklarfirmor lever vidare ett tag till. Successivt försvinner sen en åldrande befolkning i samma områden. Kvar blir tomma lokaler, nedlagda affärer, övergivna skolor och kyrkogårdar samt åtta veckors turism.
Åtta veckors turism
Tror våra kommunala politiker att ön skall kunna överleva på turistnäringen åtta veckor om året? I så fall borde de inför höstens val redogöra för hur det skall gå till. Inte kan man tänka sig att låta människor få bo och bygga vid vackra kustområden. Gud bevars. Ve och fasa. Men Fröjel är ett talande exempel på en strandbygd som ökar sin befolkning beroende på möjligheten för inflyttade att skaffa sig ett behagligt boende vid havet.
Landsbygd för mig är vinterövergivna hus runt om oss. Sagolikt vackert, men när snön tornar upp sig och dörrarna inte kan öppnas inifrån, tänker jag att hur länge blir Bertil kvar på traktorn, eller hur länge orkar Östman köra flis. Det är vardagsliv för några kommuninnevånare men varar inte i evighet.
Att stirra sig blind på siffror ger inte en levande bygd vare sig i Slite, Hemse eller Klintehamn. Krafttag behövs för att lyfta blicken in i framtiden och skapa näringar som är levande om tjugo år.
Krävs fantasi och handling
Frågan är om våra nuvarande kommunalråd har den förmågan till nödvändig omställning. En omställning som kräver mer än en enda person liksom mycket tjänstvilliga handläggare och tjänstemän i kommun och på länsnivå.
Utan vidlyftig fantasi och kreativ förmåga samt en stor generositet från samtliga kommer landsbygden inte att leva vidare.