"Hallå där, är ni från Trojkan, och ute efter att leta kvitton?" Så blir man som utlänning ibland tilltalad då man i dessa dagar går in på en restaurang i Grekland. Med Trojka avser grekerna den internationella kommitté som satts samman att hjälpa Greklands regering sanera sin ekonomi. Benämningen Trojka kommer av att den är trehövdad - IMF, Europeiska centralbanken och EU-kommissionen.
Trots att alla greker påverkas av budgetsaneringen har de inte tappat sitt skämtlynne eller sin gästfrihet. Med stoisk humor kan de kommentera sin situation. "Tänk att vi skulle bli ockuperade igen".
Grekerna talar gärna med utlänningar om sin kris. De talar till och med okonstlat om korruptionen som ingen förnekar, men heller ingen verkar gilla. Dock är grekerna noga med att försöka förklara varför deras situation blivit så dålig. Och då skyller de gärna ifrån sig.
I första steget skyller de allt på tyskarna. De påminner om att det faktiskt är tyska företag som sålt sina grejer till grekerna, trots att de visste att grekerna var för levnadsglada för att tänka på avbetalningen. I sammanhanget nämner de självklart den stora Siemens-skandalen. Tyska Siemens har ju faktiskt erkänt att de betalat stora mutor till korrupta greker.
En del greker går till och med så långt som att dra upp andra världskriget eller den impopuläre Bayerske kungen Otto I:s försök att regera landet på 1830-talet. Grekerna kan sin historia.
Om man som utomstående genmäler att det omöjligen kan vara tyskarnas fel att grekerna är korrupta kommer förklaring nummer två - också den hämtad ur historien. "Vi var under turkiskt styre fram till 1821 och missade därför upplysningen". De flesta greker verkar kunna otaliga berättelser som beskriver Ottomanernas inkompetens men också brutalitet som skatteindrivare. Skatteflykt blev helt enkelt ett sätt att leva som har hängt i, förklarar grekerna.
Alla greker skyller inte ifrån sig. En tjänsteman i regeringspartiet Pasok, som är systerparti till svenska socialdemokraterna, är självkritisk. "Problemet i det här landet är att alla har politiker har haft en vänsterretorik", säger han.
Uttalandet är minst sagt en smula oväntat från en socialdemokrat. Men han förklarar vad han menar. "När landet blev fritt från diktaturen tittade vi mot Skandinavien och era välfärdsstater"." Vi ville bygga välfärden snabbt. Och på den tiden trodde vi att man kunde bygga välfärd först, så skulle allt annat komma av sig självt."
"Vi lovade för mycket till väljarna", konstaterar Pasok-representanten. "För att hålla kvar viktiga väljare som statsanställda och olika grupper av småföretagare var vi tvungna att gå med fackens och skrånas krav på skyddande regelverk och olika förmåner. Grekland blev aldrig en fungerande marknad, utan liknade mer än medeltida stad där allt handlade om vilket skrå man tillhörde. Spårvagnsförare tjänade långt mer än läkare. Det förekom handel med rättigheter om att få inneha vissa yrken. Allt var uppochned."
Tjänstemannen menar att åtminstone hans parti kommit till insikt. "Vi vill självklart bygga en välfärdsstat. Men vi inser att först måste det finnas en fungerande marknad och ett rättssamhälle."
Han avslutar med den för grekerna obligatoriska historiereferensen samtidigt som han pekar bort mot templet på Akropolisklippan; "man kan ha ett tungt tak, men basen måste vara stabil, det visste redan de gamla grekerna".