Greklands sak är vår sak

Foto:

Politik2011-04-28 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Jag vet inte vad jag hade förväntat mig, men någonting var det i alla fall, när jag nyfiket i förra veckan klickad in på grekiska ambassaden i Sveriges hemsida på nätet. Jag ville se hur man officiellt kommenterade skandalen med diplomaten Vassilios Bakalis uttalande angående svenska kvinnor.

Jag hittade ingenting. Inte ett ord till kommentar, varken avseende ursprungshändelsen, Bakalis uttalande eller att Grekiska ambassaden har entledigat honom från hans uppdrag. Istället rullade endast de sedvanliga bilderna från ett soligt Grekland förbi, de med vitmålade hus vid vackra havsvikar, antika kolonner och en konstant skinande sol.

Varken under rubriken "latest news" eller "Press release" fann jag något uttalande. Jag blir förvånad, men även arg då tystnaden får mig att reflektera över hur allvarligt den grekiska ambassaden egentligen tycker att Bakalis uttalande är.

Om Bakalis uttalande är illa, omdömeslöst och avslöjar en häpnadsväckande föråldrad kvinnosyn är det rättsliga förspel som han kommenterade ingenting mindre än en kris för Grekland och anseendet för landets rättssystem. Ett rättssystem som efter alla turer kring Kalle Johnsson och en händelse på ön Kos sommaren 2001 redan fått sig en törn betraktat ur ett svenskt perspektiv.

"Anna" som kvinnan bakom våldtäktsanmälan har kallats i massmedia står nu själv åtalad för förtal, efter att en grekisk domstol har avfärdat hennes anmälan och den utredning som gjordes med anledning av den.

Enligt före detta överåklagare Sven-Erik Alhem, numera ordföranden i Brottsofferjourernas Riksförbund, är den rättsliga handläggningen av "Annas" ärende i alla avseenden anmärkningsvärd, och då särskilt mot bakgrund av de rättigheter och villkor som ges genom Europakonventionen. En konvention som Grekland har undertecknat.

Jag har inte läst handlingarna i ärendet med "Anna". Jag kan endast konstatera att jag i ett avseende känner igen hennes berättelse, nämligen slutresultatet, att hon blir åtalad för förtal. Precis samma sak hände Kalle Johnsson, pojken som sommaren 2001 reste till Kos och som fyra år senare av en enig rätt på Rhodos friades från anklagelserna om att han skulle ha knivskurit en annan man.

Turerna kring Kalles ärende har varit många, allt från att han inledningsvis fick tillbringa flera månader i grekiskt fängelse i väntan på rättegång till att åklagaren har överklagat domen. Men Kalle har också blivit föremål för en rättsprocess avseende förtal. Grekisk myndighet menar att han spridit felaktiga uppgifter om hur han behandlades av den grekiska polisen och våren 2009 kallades Kalle därför tillbaka till Kos och förhandling.

Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är det anmärkningsvärt att en människa kallas direkt till domstol för att stå till svars, utan att det görs en förundersökning under vilken den misstänkte hörs. Sett i ljuset vad som nu har hänt "Anna" kan jag inte låta bli att fundera. Och när TV 4 rapporterade om fallet "Maria", en historia snarlik "Annas" och som slutade på samma sätt, med att "Maria" blev misstänkt för förtal, börjar jag nästan bli rädd.

Tre fall är måhända inget mönster men det är tillräckligt många för att man skall börja fundera, på allvar.

Är det en slump att tre utländska medborgare som blir föremål för rättsprocess i Grekland, oaktat den ene som misstänkt och de andra som målsägande, alla möts med förtalsprocesser från grekisk myndighet? Eller finns det någonting annat här? Någonting som skulle kunna förklaras som en motstrategi vid dålig publicitet? Jag vet inte, men jag ska erkänna att jag funderar.

I samband med den friande domen mot Kalle Johnsson uttalade företrädare för det grekiska rättsväsendet att "svenskar kunde känna förtroende för den grekiska rättsprocessen". I ljuset av vad som hände Kalle Johnsson och "Anna" känner jag allt annat än förtroende. Däremot en hel del oro och undrar vad som egentligen döljer sig bakom en av de rättssystem som ingår i EU, vilket gör att Greklands sak blir vår sak.

Och det är här den Grekiska ambassadens tystnad kommer in. Ett kraftfullt fördömande och en ursäkt på hemsidan hade, genom de signaler om oacceptans som man då hade skickat, mildrat den oron. Men nu tiger Greklands ambassad. På bekostnad av förtroendet för det grekiska rättsväsendet.