LIBERAL KOMMENTAR
Att migrationsminister Tobias Billström (M) titt som tätt brister i omdöme är ingen nyhet.
Anklagelserna mot Billström om att han uttryckt sig nedsättande mot irakiska flyktingar bemöttes 2011 med sammanlagt 17 varianter av ”regeringen kommenterar inte tredjepartsuppgifter” i samma intervju.
Betydligt mer frispråkig var Tobias Billström i våras, när han konstaterade att frivilliga som gömmer flyktingar inte är några trevliga gamla damer utan ”landsmän som inte alls är blonda och blåögda”. Rasprofileringen kritiserades offentligt av statsministern och sedan dess har Billström varit osynlig.
Migrationsministerns dilemma är att det blir fel när han säger något – och fel när han inte säger något. Redan innan avslöjandet om Tobias Billströms aktieköp i gruvbolaget Northland var hans politiska karriär rejält kantstött.
Om Billström har begått insiderbrott är omöjligt att svara på. Vad som hänt är att finansmarknadsminister Peter Norman (M), och hans medarbetare på finansdepartementet, i början av februari informerades om statliga LKAB:s planer på att rädda Northland. Fem dagar senare köpte Tobias Billström 30 000 aktier i bolaget.
Statsråden har aktiefrihet under ansvar och händelseförloppet kan vara en slump. Det som talar till Billströms fördel är hans väldokumenterade brist på fingertoppskänsla: Bara den som har råd att ta en förlust, eller helt saknar omdöme, köper en stor aktiepost i ett gruvbolag med likviditetsproblem.
Dessvärre för migrationsministern är misstanken om ett insiderbrott illa nog.
Vid regeringsförklaringen i nästa vecka bör Tobias Billström vara utbytt.