Landskapet påverkar människans levnadsvillkor samtidigt som människan alltid haft stor betydelse för förändringen i landskapet. Därför är det inte förvånande att människan är den viktigaste faktorn för odlingslandskapet och för att dess natur- och kulturvärden skall kunna upprätthållas.
Utan tvekan kan natur och kulturvärden användas mycket bättre än vad som görs idag för att utveckla en bygd. Bottarvegården som är Sudrets stolthet och som hembygdsföreningen framhåller som sitt livsarbete räcker knappast att rädda en glest befolkad bygd. Inte heller den kåkstad som växer fram vid stranden i Slite.
Strategi för Östergarnslandet
När landskapsstrategi äntligen kommer på tal inom länsstyrelsen och nu gäller det Östergarnslandet, så finns det anledning att påminna om de uttalade glesbygdsproblem som existerar utanför Visby i form avbefolkning, växande medelålder, bristande service, nedläggning av företag och jordbruksföretag. Och att olönsamhet i jordbruksdriften gör att kulturlandskapet växer eller planteras igen.
Gårdar och hus köps upp för sommarboende. Prisstegringen är påtaglig i vissa trakter. Boendefrågan blir ett komplext område, när många hus förvandlas till fritidshus. 65 000 personer på ön kräver service, infrastruktur, bra boende annars flyttar ingen till ön, eller stannar kvar. Det blir snarare en fråga om utflyttning i framtiden.
Eller skall samtliga öbor ha sina liv i och kring Visby? Den frågan är rimlig att ställa i nuläget. Idag gör människor som lever på landsbygden vad de har intresse av och vad de mäktar med utifrån kulturarv, identitet och stolthet. Tillväxt Gotland känns för många främmande. Stöd för den utveckling landsbygdsbor efterfrågar är ringa. Kabelprojekten i socknarna talar sitt tydliga språk.
Helhetssyn från länsstyrelsen?
Länsstyrelsen ansvarar för verksamheter som jordbruk, naturvård, miljöskydd och kulturmiljö. Allt påverkar människor och landskap, liksom näringslivsinsatser eller uteblivna näringar i glesbygd, enligt den Europeiska landskapskonventionen. Det kräver en helhetssyn från länsstyrelsen vid all landskapsplanering.
Idag används inte de värden som finns runt om på ön som de borde eller skulle kunna. Natur och kulturvärden måste också ses genom förvaltningsbetingelser. Om inga ungdomar finns kvar, inga näringar finns att leva av, vem skall då hävda marker, naturskydd och strandskydd etc. Det går an att göra naturreservat, men utan människor som bor i samma trakter, som tar hand om sina hus, utan lantbrukare som brukar och hävdar markerna, faller de grundläggande förutsättningarna för en långsiktig förvaltning av bygdens kultur och naturvärden.
Dialog med befolkningen
Så vad är landskapsstrategins mål och mening? Är det dags att börja arbeta utifrån "underifrånperspektivet" och genomföra arbetet med ett lyssnande i en öppen dialog med befolkningen på Östergarnslandet?
Diskutera inflyttning, lantbrukets förutsättningar, vägar, bredband, arbetstillfällen, boendefrågor och service. Det är väl vad strandskydd egentligen handlar om.