Hägglunds dubbelmoral
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det som dock förefaller vara viktigast för Göran Hägglund ifråga om psykiatrin är att det skall bli lättare att tvångsvårda människor. Är det verkligen det stora bekymret?
Att situationen i den svenska psykiatrin inte är optimal kan sannolikt de flesta hålla med om. Dock anser jag att det är betydligt viktigare att se till att de människor som faktiskt söker vård också får det.
De människor som mår dåligt skall beredas behandling. De som frivilligt söker vård måste prioriteras framför ett ökat tvång. Att rikta in sig på hur man skall kunna tvångsvårda ett större antal människor känns som en underlig prioritering och luktar lite historiebok.
Göran Hägglund talade också om familjepolitik. Om hur han vill att beslut som rör familjen skall flyttas från sammanträdesrummen till familjernas egna köksbord. Något som jag tror ökar risken för att samhället tappar greppet om barn med särskilda behov. Eller barn i behov av hjälp undan en besvärlig familjesituation.
När Göran Hägglund pratade familjepolitik hade nog många önskat att han skulle tala om alla sorters familjer. Att han med något ord skulle beröra det som faktiskt kan leda till splittring inom den borgerliga regeringen. Nämligen könsneutrala äktenskap.
Kristdemokraterna har uttalat att man vill slåss för den heterogena normen. Äktenskap enbart för kvinna och man. De övriga regeringspartierna har tidigare sagt sig vara beredda att omforma nuvarande äktenskapsbalk. Göra den könsneutral. Det om något är en fråga för modern familjepolitik. Det berörde inte Göran Hägglund med ett ord.
Förutom relativt ilskna påhopp på den förra regeringen talade Göran Hägglund också om behovet av en gemensam etik. Han exemplifierade med att peka på den olagliga asfaltskartellen och fusk inom olika branscher i tjänstesektorn. Det känns underligt att en företrädare för den borgerliga regeringen står och talar om behov av en gemensam etik när klyftorna samtidigt växer i det svenska samhället.
Jag efterlyser en etik från Göran Hägglund. Det som den borgerliga regeringen idag genomför borgar enbart för dubbelmoral. Hur skall vi kunna forma gemensam etik när slott och koja beskattas likadant? När enbart höginkomsttagare kan få skattelättnader för hushållsnära tjänster? När ungdomar behandlas som andra klassens medborgare ifråga om arbete, bostad och utbildning? Tanken att forma en gemensam etik är inte alldeles oäven, men i det nya klassamhälle som står för dörren kommer det bli en så gott som ouppnåelig vision.