Haiti: Hjälp nu - och förändring
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Samtidigt innebär just Haitis till synes permanenta elände och kris att det funnits en hög beredskap.
Landet är i praktiken ställt under FN:s förmyndarskap. Här finns 9 000 soldater i FN:s fredsbevarande styrka. Deras effektivitet inledningsvis påverkades dock av att FN:s högkvarter i Port au Prince lagts i ruiner - med många offer även där. Detsamma gäller hjälporganisationer som Läkare utan gränser och Rädda Barnen, med hundratals hjälparbetare på plats.
Beredskap, mental och praktiskt, har även funnits i omvärlden. Som biståndsminister Gunilla Carlsson påpekar, vi har lärt oss av tsunamikatastrofen för fem år sedan. När alla vill göra något behövs samordning, i förväg, och resurser, avsatta i förväg.
Det är fallet nu, säger Gunilla Carlsson.
Röda korset beräknar antalet drabbade till kanske tre miljoner människor, alltså en tredjedel av landets inemot tio miljoner invånare.
Vita huset insåg snabbt katastrofens omfattning och lovade att göra allt för att hjälpa. Ett hangarfartyg sändes iväg för att tjäna som kommunikationscentrum, när kaos råder på fastlandet.
Bilderna av det sammanstörtade presidentpalatset och FN-högkvarteret tydliggör vilket slag jordbävningen utgör i arbetet för bättre förhållanden. Tack vare FN:s insats har Haiti på senare år upplevt en viss politisk stabilitet.
För FN torde det här vara det värsta som hänt sedan terrorister sprängde FN-högkvarteret i Bagdad i luften i augusti 2003. FN hade kommit dit för att hjälpa. I Haiti slipper FN den sortens reaktioner.
Orsaken till att naturkatastrofer får sådana följder i Haiti är att politiken inte kunnat göra något åt den snabba folkökningen som lett till hårt tryck på naturen, med nedhuggning av skogarna i landet. I Port au Prince dog tusentals människor i hus som aldrig borde ha byggts, på kalhuggna sluttningar. Det var likadant 2008, när häftiga regn utlöste jordskred och hus störtade samman.
Som USA:s president från 1993 arbetade Bill Clinton för att få slut på en militärdiktatur och återinsätta en folkvald president i ämbetet. Clinton är nu FN:s speciella ombud med uppdrag att förverkliga landets långsiktiga utveckling, samordna biståndet utifrån och engagera alla de haitier, kanske en miljon, som bor i USA och andra länder.
Clinton säger att han vid sina besök i landet och i kontakt med haitier fascinerats av både möjligheterna och riskerna i detta land där människor aldrig mist hoppet, trots vanstyre och fattigdom.
Inför fasorna i Haiti mobiliseras den internationella solidariteten. Men katastrofen borde innebära att man, precis som Bill Clinton manar, tänker ett varv till.
Haiti kan inte för evigt förbli ett land som bara överlever tack vare bistånd utifrån - från den ena katastrofen till nästa.