Haiti och människans utsatthet
Foto: Ramon Espinosa
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Vi pratar mycket om riskerna utefter den amerikanska västkusten från Alaska till Eldslandet med exemplet San Fransisco (1906) och Chimbote i Peru (1970) med 67 000 dödsoffer (säkert glömt idag). Vi pratar om Mellanamerika och öarna innanför.
Snuddar vid Haiti och Dominikanska Republiken och säger i förbigående att där har det varit lugnt länge. En vecka senare smäller det. Vårt läxläsande barnbarn blir plötsligt överöst av åskådningsmaterial. Begreppet jordbävning får ett tydligt men hemskt ansikte.
Radioaktiva kärnkraftavfallet
I vår del av världen är vi naturligt skyddade från dessa naturkatastrofer. En berggrund som har stökat färdigt och lagt sig till ro. Men jordens glödheta inre gör sig ändå påmind inte så långt härifrån, på Island.
Det finns anledning att tänka sig för när det livsfarliga radioaktiva kärnkraftavfallet skall gömmas undan i berget. Med jordbävningen i Haiti har människan än en gång blivit påmind om att hon inte rår på naturen. Att hon är utsatt, alla pengar och all teknik till trots. Att människan är liten och står utsatt och naken, om inte inför Gud, så inför naturen.
Konsekvenserna av en jordbävning som drabbar ett tätbebyggt område blir så ohyggliga. Så dramatiska och så hjärtskärande. Att höra röster under rasmassor och inte kunna göra något. Röster som sakta tonar bort i detta inferno.
Det är rörande att nu se värdens önskan att hjälpa till. Hjälp flygs in. Pengar samlas in. Alla vill på något sätt visa sitt deltagande. Plötsligt är det inte "vi och dom". Plötsligt driver en solidaritetsvåg över världen.
Nertryckta människor
Men vi vet att den lika plötsligt ebbar ut och allt fortsätter som förut. Människor i utsatt fattigdom i Haiti och i andra utvecklingsländer blir åter ett okänt folk långt borta. Utom för humanitära organisationer som självklart finns på plats med livsviktiga hjälpinsatser.
Vi skall ha klart för oss att Haiti är ett av världens många bortglömda fattiga länder, dessutom utsatt för märkliga politiska skeenden, icke sällan styrda av USA:s tidigare hänsynslösa agerande i området.
En politik som hållit människorna nere i skiten, bokstavligen. Utan möjlighet till utveckling. Där barn saknar sina rättigheter och blir de mest utsatta som alltid i fattiga samhällen.
Barnen största förlorarna
På Haiti är det barnen som nu får betala det högsta priset med förlorade hem, familjemedlemmar och kompisar. Det är fara värt att fattigdomen snart åter tränger in på bara skinnet. Och vad gör man när orättvisorna grinar en i ansiktet varje morgon?
Upp emot 50 000 döda på Haiti är en förfärande dödssiffra som väcker människors medkänsla och stöd. En siffra lika stor som två dagars barnadödlighet i världens fattiga länder. En katastrof som pågår varje dag året om. Inte en naturkatastrof, utan en katastrof utlöst av människan själv.