Nu kan Håkan Juholt pricka av flera saker på sin "att-göra-lista."
1. Vara så duglig och uppskattad för sitt mångåriga riksdagsarbete att partiets valberedning uppmärksammar och föreslår honom till ny partiledare.
2. Bli vald med acklamation och hålla ett bejublat linjetal med uppmärksammade kulturpolitiska inslag. Ett tal som även fått utmärkta betyg av hans motståndare och borgerliga ledarskribenter. Talet har ingjutit tillförsikt inom partiorganisationen som förhoppningsvis leder till att hela partiet nu äntligen kan räta på ryggen.
3. Juholt har påbörjat arbetet med att forma det nya laget.
Möta den ledsne förvaltaren
Juholts egenskaper är bland annat, han är glad, spontan och retorisk skicklig med humorn som goda tillgång. Hans personliga kvaliteter talar för att han har förutsättningar att bli omtyckt av svenska folket.
Tids nog kommer han att möta "Den ledsne förvaltaren" (Fredrik Reinfeldt) och då får vi också se hur han klarar att debattera i ett skarpt läge. Ska bli riktigt spännande att följa kommande debatter mellan de två huvudkombattanterna i svensk politik. Jag tror båda är så kloka att de inte underskattar varandra.
Längre fram på Juholts "att-göra-lista" återfinns det verkligt stora uppdraget. Han ska samla ihop partiet, leda och förhoppningsvis kunna engagera medlemmarna i arbetet med att forma ett nytt partiprogram. Ett program som väljarna finner så bra att Socialdemokraterna kan återta regeringsmakten i valet 2014. Något vi gruvligen har misslyckats med i de två senaste valen.
Mona Sahlins avskedstal där hon riktade sig till Juholt med orden "du vet inte vad du ger dig in på" kändes ovanligt träffsäkra, hoppas inte övermäktiga. Sedan kan man fundera på om det är det bästa råd man kan ge sin efterträdare vid ett sådant tillfälle.
En ledare hur bra han/hon än är behöver allt stöd som organisationen kan uppbringa. Det inbegriper också att öppet och ärligt säga ifrån när man har en annan uppfattning. Med andra ord: det måste alltid vara högt i taket i det Socialdemokratiska partiet.
Perssons förmåga att överraska
Juholt har uppenbart lite av Göran Perssons förmåga att överraska med sin nya laguppställning. Tommy Waidelich blir partiets nye ekonomisk-politisk talesperson, partiets näst viktigaste uppdrag.
Totalt otippad och helt okänd bland allmänheten. Hans politiska förebilder sägs vara Kjell-Olof Feldt och Per Nuder. Göran Persson som verkligen älskade att överraska, gjorde ibland mycket oväntade men lyckade personval och någon gång också motsatsen.
Göran Persson litade till fullo på sitt omdöme (!) och insikten att människor växer när de får ökat ansvar och förtroende. Låt oss hoppas att Juholt också har denna förmåga. Men var är alla duktiga kvinnor?
Waidelich som kommer från Stockholms län har som många storstadsbor, personliga erfarenheter av både Rut och Rot. Kan det innebära en uppmjukning av partiets benhårda nej till Rut, men då med en annan utformning än idag?
Juholts och Waidelichs artikel på DN debatt den 31 mars har kritiserats hårt på borgerliga ledarsidor. Artikeln anklagas för att vara för vag och oprecis. Vad begär man efter fem respektive tre dagar på de nya uppdragen?
Eller är det så i stället att de oroas när de redovisade riktlinjerna omsätts till ett politiskt program, att de kan attrahera väljarna och hota Alliansen? Egenintresset brukar sällan förneka sig.