Halva skattesänkningen till de tio procent rikaste
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Och hur socialdemokraterna tänker sig föra en intern diskussion om hur skattesystemet måste se ut, när den borgerliga regeringen avgår 2010.
Kritiken mot den borgerliga regeringens skattesänkningar rörde sig främst om hur snett de slår fördelningspolitiskt. Det är de rikaste som tjänar mest.
Främst genom ändringen av fastighetsskatten, borttagandet av förmögenhetsskatten, jobbavdraget och de hushållsnära tjänsterna, så får de tio procent rikaste nästan hälften av hela skattesänkningen.
- De borgerliga har med kirurgisk precision plockat bort det tidigare skattesystemets fördelningspolitiska inslag, sa förre finansminister Pär Nuder (s) träffande.
Skattefri rosenbuske?
Och det skojades friskt om de svåra gränsdragningsproblem, som kommer när det ska bedömas vad som är skattebefriat av de hushållsnära tjänsterna.
Är det skattebefriat att klippa rosenbusken, men inte rosenhäcken och så vidare. Gränsdragningsproblem ska man undvika i ett robust skattesystem, som ska accepteras av medborgarna.
Grunden för skattesystemet är att kunna finansiera vår höga välfärd. För socialdemokraterna är det självklart att behålla den höga välfärden och därmed det höga skattetrycket.
Hur skapar man nationell likvärdighet i kommunerna runt om i landet vad gäller skola, äldreomsorg och annat? Ska staten garantera en del och att kommunen får besluta om kommunalskatten för resten? Det lär bli heta diskussioner då den kommunala beskattningsrätten är en grundbult för det kommunala självstyret.
Vetenskapen säger nej
Huvuddelen av seminariet handlade ändå om det fullständigt sanslösa sätt som nu den borgerliga regeringen vill förändra fastighetsskatten. I vanliga fall får vi höra främst finansminister Anders Borg (m) tala om att hans skattesänkningar grundar sig på ekonomisk vetenskaplig teori.
Då det gäller borttagandet av fastighetsskatten har han en enig kår av världens nationalekonomer emot sig, som säger nej till att ta bort fastighetsskatten. Även det europeiska samarbetsorganet OECD har varnat skarpt för att ta bort fastighetsskatten, då det är en säker och bra skattebas, som finns i alla länder.
Genom att ta bort fastighetsskatten och ändra vem som ska betala vad och när, har den borgerliga regeringen urholkat den goda och säkra inkomstkällan för att bekosta välfärden. Och de har förändrat spelreglerna gentemot andra placeringar av pengar. Nu gynnas husägande starkt på bekostnad av investeringar i företag och aktier. Förändringen av fastighetsskatten är inte alls jobbskapande.
För att inte tala om den fördelningspolitiska snedfördelningen, som gör att det är de rikaste i storstäderna som tjänar mest.
Medan de flesta på landsbygden och utanför storstäderna inte tjänar något alls på den sänkta fastighetsskatten. De får istället vara med och betala de rikas sänkta fastighetsskatt med höjd reavinstskatt, när de en gång säljer sina hus.
Den borgerliga regeringens borttagandet av fastighetsskatten är ett mordförsök på den skattereform som har fungerat bra sedan början av 1990-talet.
Fel ta bort fastighetsskatten
Tvärtemot alla råd från den samlade nationalekonomiska vetenskapsvärlden är den borgerliga regeringen på väg att ta bort fastighetsskatten enbart på grund av populistiska skäl och för att tillfredställa kristdemokraterna och hålla ihop regeringen.
Därför måste socialdemokraterna även fundera på hur en mer rättvist utformad fastighetsskatt ska se ut, när de förhoppningsvis återfår regeringsmakten efter valet 2010.