Halvåret när Sverige hade chans på EU
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Spelade det någon roll att svenska politiker var med om att företräda EU på den globala scenen?
10 december avrapporterade Carl Bildt, i EU-parlamentets utrikesutskott, om sitt ansvarsområde under det svenska ordförandeskapet.
Han inledde med att redogöra för läget i fråga om unionens fortsatta utvidgning, naturligt för en politiker i ett land som gjort fortsatt utvidgning till en grundpelare i sin EU-politik. Bildt:
- Jag anser inte att vi avslutat bygget av vårt Europa. Jag anser att vi måste förbli en öppen union och förbli hängivna en utvidgningsprocess som bringar gott styre, rättstat, försoning, fred och välstånd till allt större delar av Europa.
Ett antal länder öster om EU befinner sig i olika stadier av närmande till EU. Nytt i år är Islands ansökan om förhandlingar. Här kan man räkna med sans och måtta, oavsett om det blir medlemskap eller ej.
Det är annorlunda med flera av de andra länderna i EU:s förstuga, med våld och diktatur i sin moderna historia och där staten ofta uppfattas som en fiende.
Bildt säger att visst finns sådana i EU som vill stänga dörren för nya medlemmar, men det vore ett historiskt misstag, vars följder skulle hemsöka oss väldigt längre. För går inte vägen till EU går den någon annanstans.
Turkiets chans till medlemskap är en hjärtesak för Sverige - på tvärs mot EU-stormakterna Frankrike och Tyskland och en skeptisk allmän opinion.
10 december sade sig Bildt uppmuntrad av utvecklingen i Turkiet, av regeringens strävan att undanröja utestående problem med grannländerna och den gamla konflikten mellan turkiska staten och den kurdiska minoriteten. Men bara några dagar senare måste ordförandeskapet kritisera beslutet av Turkiets högsta domstol att förbjuda ett kurdiskt parti därför att det inte tydligt nog skulle ha tagit avstånd från kurdisk terrorism.
Västra Balkans länder har kommit närmare EU under Sveriges ordförandeskap. Men kring Ukraina och Turkiet skockar sig de onda feerna, krafter hemma och i EU som önskar se slutet på alla tankar om medlemskap.
Turkiet framstår ena dagen som uppstigande regional stormakt, en uppskattad, alternativt fruktad partner, för att nästa dag tyckas sönderslitet av oenighet om den egna identiteten och det politiska spelets regler och syften.
I Ukraina kan presidentval i januari-februari avgöra om landet ska fortsätta på sin väg mot självförstörelse.
Bildt bedömer att världen blivit farligare än den var för några år sedan.
Men kanske därför att "Taking On the Challenge", Anta utmaningen, varit Sveriges motto, präglades Bildts avrapportering till EU-parlamentet snarast av optimism. Det berodde väl också på talarens personlighet. Bildt är ju inte den sorten som sitter och vrider händerna inför världens elände: att leda utrikespolitiken i en sammanslutning med 27 suveräna stater som uppdragsgivare kräver handlingsberedskap.
Och även om jultomten kommer emellan väntar sig Bildt en smidig övergång till den nya ordning som gäller formerna för EU:s utrikespolitik när nu Lissabonfördraget trätt i kraft.