Hamilton - en motståndsman

Politik2007-02-26 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Från och till kommer frågan om den planerade gasledningen utanför Gotland in i debatten. Än är det någon organisation som luftar sin skepticism, än är det någon som kan ses som företrädare för en nation. Men i den senare kategorin är det inga svenskar. Regeringen tiger still och avvaktar, som det heter, "ett förslag som vi har att ta ställning till".
En som definitivt inte gillar denna passivitet är folkpartisten Carl B Hamilton. Han har kommit att framstå som en av de allra främsta motståndarna mot den planerade gasledningen, åtminstone så här långt.
Carl B Hamilton var för övrigt en av de tongivande bakom den senaste träffen här på Gotland. Om än det blev mycket upprepningar av vad som tidigare sagts så blev det att hålla frågan aktuell. Och ett gott marknadsföringsarbete av träffen gav ju också stort genomslag i medierna.
Carl B Hamilton förtröttas icke. I fredags var det dags igen och han kallade till en pressträff, utan att egentligen ha något nytt utom möjligen en skarpare kritik mot passiviteten i den svenska regeringen än tidigare. Han vill aktivera sina egna fyra partikamrater som statsråd men framförallt den moderate statsministern Fredrik Reinfeldt. Carl B Hamilton har svårt att acceptera passiviteten och att den svenska regeringen avvaktar att ge sin ståndpunkt, där Carl B Hamilton utgår från att det blir ett ogillande.
För detta har han goda skäl. I debatten är det ett fåtal som uttalar sig positivt. Det är givetvis företrädare för Ryssland och Tyskland som avtalsparter, men i övrigt är det på nationsnivå mest kritiska röster.
Detta påminde Carl B Hamilton om i fredags och menade att Sverige redan nu skulle sälla sig till kritikerna tillsammans med Polen, Estland, Lettland och Litauen och att Tyskland då inte skulle få så lätt att gå emot vad fem andra Östersjöstater anser.
I sakfrågan finns inget att invända mot Carl B Hamiltons övergripande synpunkter. Men framförallt är det förtjänstfullt att han håller frågan levande så att den inte faller i glömska och att vi sen överraskas av att ett beslut är fattat. Vi måste hela tiden vara medvetna om var i processen vi befinner oss.