Regionens majoritetspartier inbjöd till ett riktigt intressant möte på Wisborg tisdag kväll. Planarkitekt Björn Andersson presenterade ett planprogram för hela hamnområdet, från universitetsbyggnaden i norr till Langska huset i söder. Nog häpnade vi allihop som inte är insatta.
Oj, så många lägenheter, på hela parkeringen! Garage under husen i en hamn!? En stor ölproduktion med all trafik som den medför. Pricken över i – på skissen fanns en linbana från hamnen upp till Södertorg.
Frågorna och funderingarna blev många, en riktigt bra diskussion. Det blir inga billiga lägenheter, vem skall bo där? Hamnen måste vara hamn, vi har ju färjetrafiken.
Björn Andersson lugnade oss med att detta är på mycket lång sikt. Och Bosse Björkman vet att vi inte sväljer vad som helst. Silon blir kvar, lovade han, fast den var borta på planskissen. Vi vill ha kvar lyftkranarna också. Och vi vill vandra fritt genom hela hamnen – bostäder skärmar av.
Sen la förstås arkitekten på cirklarna som visar skyddsområde för reningsverket, 1 000 meter eller 500 eller 200? Det var oklart.
För 13 miljoner kronor kan vi få reningsverket luktfritt, sades det. Ännu värre är det med bullret från den hamntrafik som måste bli kvar, de stora färjorna. Det stör ända upp på Ravinstigen.
Direkt politisk krock blev det förståss. ”Linbanan, den är det bästa av alltihop.” sa Vänsterns Per Edman. ”Absolut ingen linbana!” replikerade socialdemokraten Bertil Virgin. Fast det handlade nog inte om ideologi.
Låt oss ta det lite försiktigt, en bit i taget, det var kanske en rimlig slutsats. Vi kan börja med bostäder vid Kopparsvik. Där skulle vara fint att bo. Om man klarar lukten från reningsverket och bullret från färjorna.
Hela den politiska hanteringen återstår.