En av de frågor som bör uppmärksammas extra inför valet till Europaparlamentet är det transatlantiska frihandels- och investeringsavtalet (TTIP) som håller på att förhandlas fram mellan EU och USA. När det kommer till politiska åtgärder är det få saker som är säkra. TTIP hör dock till den exklusiva skaran av undantag. Om det blir av kommer det att gynna inte bara parterna utan hela världen.
EU:s inre marknad är världens största ekonomi. USA är den näst största. Båda har stagnerat på senare år och den skjuts de skulle få av avtalet ska inte underskattas. Ökad handel mellan Europa och USA skulle märkbart öka tillväxten på båda sidorna av Atlanten.
Avtalet, som med rätta är ett av de mest ambitiösa världen har skådat, saknar dock inte belackare. Vänstern är som alltid mot all form av världshandel och ju friare den är desto sämre tycker de om den. Den vanligaste invändningen som har dykt upp även i Sverige är dock ett rent falsarium.
Det handlar om ISDS, en tvistlösningsmekanism. Enligt vänstern leder det till att amerikanska storföretag kan stämma svenska kommuner så fort de inte får som de vill. Det är en direkt löjlig tolkning. I själva verket handlar det om att avtal ska hållas. Om en stat inte gör det kan den drabbade få saken prövad av en skiljenämnd. Det är en nödvändig del av ett handels- och investeringsavtal.
Det finns med i alla de handelsavtal som både EU och USA har med länder i andra delar av världen. Där är det inte alltid uppenbart att investeringar och äganderätt respekteras. Det är minst sagt rimligt att kräva att vi själva och för den delen USA garanterar samma skydd som vi kräver av andra.
De övriga invändningarna är lika obefogat alarmistiska. Avtalet hävdas förstöra vårt goda hälsoskydd, våra miljöregler och livsmedelsregler, för att nämna ett par exempel. Talande är dock att frihandelns fiender sjunger exakt samma klagosång i USA.
I själva verket är avtalet vår möjlighet att göra verklig skillnad i alla dessa frågor. Om världens två största marknader skapar gemensamma standarder på exempelvis miljöområdet kan vi börja uppnå verkliga resultat. Det skulle i praktiken bli att jämställa med internationella gränsvärden. För dem som vill verka på någon av våra marknader vore det bara att anpassa sig.
En annan möjlighet som öppnar sig är alla de meningslösa detaljregleringar som egentligen kan rättfärdigas. De ser nämligen olika ut beroende på vilken sida av atlanten man befinner sig på. Att bli av med alla är nog inte att tänka på, en del kommer att bli kompromisser. Men det är en nog så lockande tanke ändå.
Ett stärkt samarbete mellan USA och EU skulle stärka bådas plats i världen och därigenom också demokratins plats i världssamfundet. I en tid där till och med de mest grundläggande internationella regler om staters rättigheter ignoreras vore det sannerligen en välsignelse.
Det är värt att försäkra sig om att den kandidat man stödjer i valet, och vederbörandes partigrupp, faktiskt kommer att arbeta för TTIP. Det tjänar alla på.