Så ligger vintern bakom oss, det känns skönt på alla sätt. Mars har börjat bra med sol och stigande temperatur. Vi här nere i sydväst har också snöfritt, och längtar nu till vårbruket.
Jag har tidigare skrivit om matens kvalitet i relation till pris, och känt mig ganska ensam om att tycka att det är viktigt. Men sen ett par veckor tillbaka verkar fler reflektera över vad de köper i kyl- och frysdisken, hur mycket de betalar för varan, och sist men inte minst vad varan verkligen innehåller. Livsmedelskedjan kan vara lång och komplicerad, det har blivit extra tydligt i hästköttskandalen. Men kedjan kan vara betydligt kortare och mer transparent, där köttets ursprung framgår mer tydligt.
Självklart vill ingen sitta med Svarte Petter när skandalen rullas upp. Själv anser jag att det finns ett antal som borde rannsaka sin roll i livsmedelskedjan, handeln är en av dessa. Utvecklingen har gått mot centraliserade upphandlingar och en högre andel av handelns egna varumärken. Maten har blivit allt mer anonym för konsumenten, pris är den fråga som fått störst utrymme. Pris utan relation till kvalitet. Jag har alltid förundrats över hur lättvindigt vi sväljer mat, som faktiskt är bränslet till våra kroppar, utan att reflektera över vad det egentligen är vi stoppar i oss. Som enskild konsument är det svårt att känna till, veta och förstå vad man köper och vad man äter. Men nu är det tydligt att det är svårt även för stora kända Livsmedelsföretag som Findus och Ikea.
Ett annat aktuellt exempel just nu är att bara 10 av EU:s 27 medlemsstater har genomfört det nya direktivet för grisuppfödning när det gäller dräktiga suggor, som trädde i kraft vid årsskiftet. Det innebär att det snart kommer in cirka 285 000 olagligt uppfödda grisar på EU:s matmarknad varje dag. En berättigad fråga är: Hur handeln tänker kontrollerar att det importerade kött som butikerna köper och sedan säljer vidare, inte kommer från gårdar som föder upp grisar olagligt?
Handeln har ett stort ansvar eftersom den gör valen åt konsumenterna. Därför är det viktigt att butikerna säljer kött som är lagligt producerat. Det har både konsumenten och grisbonden rätt att kräva. Hur kan handeln garantera att det kött som de kommer att sälja i sina butiker runt om i landet kommer från gårdar som följer EU:s direktiv?
Svenska bönder har fött upp grisar enligt EU:s nya villkor, och mer därtill, i många år. Det har medfört ökade kostnader för svensk grisproduktion och gjort det svårare att konkurrera med importerat griskött.
Det är hög tid att livsmedelsindustrin och handeln tar sitt ansvar, och även politikerna. Ett sätt är att ursprungsmärka alla produkter. Den senaste tidens upptäckt av hästkött i processad mat visar tydligt behovet av en fungerande ursprungsmärkning och kontroll hela vägen från gård till konsument. Även om det rör sig om medvetet fuskande, så skulle en ursprungsmärkning försvåra framtida bedrägerier.