Har bankerna lärt sig något?
Lärde sig bankerna något av krisen? Ja, att de kan ta vilka risker som helst och alltid skicka förlusterna till skattebetalarna. De skriver nu åter ut enorma bonuscheckar. Marknaden saknar helt moral.
Foto: Wong Maye-E
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Har det verkligen vänt? 200 000 förlorade jobben i USA i oktober. Det är färre än de 700 000 som blev arbetslösa under årets första månad. Men när arbetslösheten fortfarande ökar, kan man då säga att det har vänt? 47 miljoner amerikaner lever i fattigdom, vart fjärde barn får matkuponger. Bolånekrisen fortsätter och man tror att den kommer att förvärras.
Marknaden saknar moral
Den stora finansbubbla som sprack för drygt ett år sedan när investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs inledde den värsta kris som drabbat världsekonomin sedan 1930-talet. Bankerna vågade inte ens låna ut till varandra.
Gigantiska blodtransfusioner sattes in inför hotet av en totalkollaps. Det som hållit hjulen igång är offentlig sektor som gått in och stöttat de privata bankerna genom att inteckna medborgarnas framtida välfärd. Bankerna och deras ägare har blivit vinnare på enorma förmögenhetsöverföringar.
Lärde sig bankerna något av krisen? Ja, att de kan ta vilka risker som helst och alltid skicka förlusterna till skattebetalarna. De skriver nu åter ut enorma bonuscheckar. Marknaden saknar helt moral. Det är vad vi måste lära oss.
Uppbackningen från stater och centralbanker har inneburit att en systemkrasch tillfälligt undvikits. Men för hur länge och till vilket pris? Problemen har bara flyttats från kreditinstitut till stater. Island, de baltiska länderna, Grekland och Dubai är några exempel på nationer som nu vacklar. Länder som USA och Storbritannien hade byggt upp otroliga skulder.
Ekonomen Immanuel Wallerstein förutspår att statsskuldsbubblan spricker och depressionen når sitt största djup inom de närmaste fem åren. En ökad, världsomfattande arbetslöshet blir följden. Vilket slöseri!
Ledde till ökade klyftor
Sedan Feldt och Klas Eklund kört över en (enligt Feldts memoarer) uppgiven Palme och avskaffat bank- och valutareglering låg vägen öppen för marknadiseringen. Inspirerad av Tony Blairs New Labour slog socialdemokratin i hela Europa i mitten av 90-talet in på den så kallade tredje vägen. På 00-talet blev det uppenbart att den tredje vägen ledde till ökade klyftor, valförluster, medlemsflykt och misstro mot politiker. Kan man nu återkräva de pengar som samlats i fåtalets fickor? Pengarna kommer någonstans ifrån och består ju faktiskt av löneökningar som inte betalats ut, trots omfattande och stressande produktivitetsökningar. De senaste 30 åren har sett en mycket kraftig omfördelning från löner till vinster.
Dags för ekonomisk demokrati?
Kanske dags för jämlikhet och ekonomisk demokrati? Riskerar vi inte annars att hamna i en situation där den regering som för tillfället administrerar det ekonomiska systemets ökande orättvisor bara byts ut, i en ständig ringdans kring de så kallade mittenväljarna.
Tills den parlamentariska demokratin förlorar all trovärdighet och öppnar för högerpopulistiska partier. Men det är inte avgjort vilken riktning historien kommer att ta. En annan värld är möjlig.